p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf

sålunda ha ägt rum under' 1930-talet. Fråga är orri icke en liknande utveckling,
ehuru icke 'på långt när lika utpräglad, ägt rum inom åtskilliga
delbranscher i ylle-, bomulls- och trikåindustrierna. Den historiska utvecklingen
kan ha haft stort inflytande på strukturens utformning. Se
vidare härom avsnitt 17.
Över huvud taget torde utvecklingen av avsättningsmöjligheterna
snarare »dirigerat» utvecklingen av de textila företagens produktion än
tvärtom: man har vanligen icke först iordningställt en viss produktionskapacitet
ooh därefter sökt utnyttja denna genom att med hjälp av intensifierade
försäljningsåtgärder öl{a avsättningen, utan man har i stället
snarare låtit ökade avsättningsmöjligheter föranleda en utvidgning av
produktionskapaciteten. Den totala efterfrågan ökar emellertid icke ständigt
och då får försäljningsmotståndet större betydelse.
16. Detaljhandelns direkta inverkan på strukturen
Som ovan i olika sammanhang antytts, synes handelns och övriga avnämares
inverkan på industriens distributionsstruktur och via denna på
produktionsstrukturen vara betydande. Handeln och övriga avnämare
synas emellertid även mera direkt inverka på produktionsstrukturen.
Som redan framhållits visar utredningen, att de textila industrierna till
alldeles övervägande del tillverka sina produkter på säsong- och efterorder
men icke på lager. Vanligen torde vidare i betydande omfattning
order från olika mellanled inte placeras förrän dessa. erhållit order från
detaljhandeln. Detta innebär, att detaljhandeln i stor utsträckning direkt
bestämmer produktionens inriktning - dock åtminstone på kortare sikt
inom ramen för av fabrikanterna sammanställda kollektioner.
Att detaljhandeln köper textilvaror innan dessa börjat tillverkas medför
troligen en tendens till större söndersplittring av tillverkningen än
vad annars skulle ha skett. Fabrikanten saknar vid försäljningstillfället
överblick över produktionens sammansättning, varför en prisdifferentiering
efter olika långa serier i varje fall mycket starkt försvåras. Detaljhandlaren
får därför icke direl{t vidkännas kostnaderna för en förstoring av
fabrikantens varusortiment eller draga nytta av besparingar på grund av
förlängning av tillverkningsserierna.
Att detaljhandeln köper textilvarorna innan dessa börjat tillverl{as,
innebär givetvis också att detaljllandeln i betydande utsträckning står
risken för felbedömningar av marIenadsläget även om »i normala tiden>
goda möjligheter till förändringar av inlämnade order funnits. Prisnedsättningar
samt andra rabatter än de ordinarie förefalla också 'Tara mycket
betydande inom detaljhandeln.
Den inom Affärsekonomiska Forskningsinstitutet utförda undersökningen av beklädnadshandelns
ekonomiska läge åren 1938 och 1940 (meddelande nummer 9, Stockholm 1942) visar
163