p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf

tets storlek, och det är vanligen svårare att sälja en viss varumängd ur en
liten än ur en stor kollektion. Under i övrjgt lika förhållanden sjunker
vid minskat varusortiment vanligen försäljningen per kund eller genomsnittliga
försäljningspriset eller båda. På detta och på många andra sätt
påverkar utformningen av produktionsstrukturen distributionsstrukturens
utformning - och tvärtonl.
Den struktur, ett företag söker uppnå, beror inte endast på hurudana
vid visst tillfälle olika förhållanden, t. ex. efterfrågesituationen, väntas
bliva. Företaget utformar sålunda inte enbart sin struktur så, att under
en viss tidsperiod, som kan vara olika lång för olika företag, högsta möjliga
nettointäkt beräknas erhållas. Hänsyn tages också till risken för att
·de vidtagna åtgarderna inte skola åstadkomma avsett resultat - och denna
risk både beräknas och bedömes olika inom olika företåg. Om, vilket ofta
torde vara fallet, olägenheten att icke uppnå »tillfredsställande» kapacitetsutnyttjande
anses vara stor, håller man större varusortiment än som vanligen
är nödvändigt för att uppnå en viss försäljningsvolym; ibland också
för att på längre sikt kunna utvidga försäljningen. I syfte torde
man någon gång hålla kontakt med ett större antal kunder än vad som
på kort sikt ger största möjliga nettointäkt - men även för att ernå
större stabilitet hos efterfrågan. Man söker begränsa verkningarna på försäljningen
av ett eventuellt bortfall av l{under, en risk, som alltid föreligger,
men vars storlek kan bedömas olika. Den historiska utvecklingen
kan också utöva inflytande på strukturen.
Då TIlan en industris eller - mera realistiskt - en de/-
branschs struktur får man inte endast betrakta denna som en enda enhet
genom att »summera» komponenterna av samma slag hos de olika företagen
i delbranschen utan också beakta olikheterna i strukturen hos de
till
hörande företagen.
En mycket vil{tig l{omponent i delbranschstrukturen är betydelsen a\T
-olika stora företag. l\1an nlåste taga hänsyn till hur strukturerna i de olika
företagen kunna påverka varandra. I själva verket kan man ibland konstatera
hur produktionen och distlibutionen hos företag (av olika storlel{)
i en delbransch komplettera varandra. Man kan också jämföra en delbranschs
struktur med importens och handelns struktur.
Ibland äro åtskilliga faktorer eller enstaka sådana av dominerande betydelse
så lika för alla företag i en delbransch - t. ex. den teknik, som över
huvud taget är möjlig, och den produktionsskala, som är tänkbar, eller
de distributionskanaler och det distributionsnät, som kan utnyttjas -
att alla företags struktur blir tämligen lika. Ibland är emellertid icke
så fallet utan flera lämpliga alternativa utformningar av
strukturen äro möjliga. De olika, till en viss delbransch hörande, före-
112