16.04.2014 Views

p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

av produktionen per spindel och vävstol, medan produktionen per arbetaretimme<br />

minskade relativt litet, med fenl procent i fråga om garn och tio<br />

procent i fråga om vävnader. Orsaken till nedgången av produktionen<br />

per spindel respektive per vävstol synes ha varit att produktionsapparaten<br />

hållits igång kortare tid. Produktionen per spindel respektive<br />

per vävstol har nämligen beräknats helt enkelt genonl att dividera de producerade<br />

l{vantiteterna med det redovisade antalet använda spindlar<br />

respektive vävstolar - oavsett i vilken omfattning dessa använts. Likaledes<br />

synes en stor del av ökningen av produktionen per spindel respektive<br />

per vävstol under början och mitten av 1930-talet delvis bero<br />

av ett bättre utnyttjande av maskinparken. Av diagrammen framgår<br />

sålunda att antalet arbetaretimmar per spindel och vävstol ökat avsevärt<br />

under 1932-1937, då också såväl totalproduktionen som produktionen<br />

per spindel och vävstol steg kraftigt.<br />

Under kriget har en avse\Tärd rationalisering av produktionen av kardgarn<br />

skett genom att hastigheten i kardverken kunnat ökas. Denna har<br />

ungefär fördubblats.<br />

Övergång från selfaktor- till ringspinning innebär ungefär en fördubbling<br />

av produktionen per arbetaretimlue i själva spinningen. De båda processerna<br />

ge emellertid olika garn.<br />

Stegringen av produktionen per arbetaretimme kan icke förklaras av'<br />

förändringar i arbetskraftens sammansättning, då några större sådana<br />

icke ägt rum under 1930-talet. Av samtliga arbetare! utgjorde sålunda<br />

under hela perioden kvinnor över 18 år ungefär sextio procent i spinnerierna<br />

och två tredjedelar i väverierna med någon stegring under perioden.<br />

Antalet arbetare under 18 år sjönl{ under perioden i spinnerierna<br />

ungefär lil{a mycket som antalet kvinnor över 18 år ökade, medan förändringarna<br />

vara mycket små i väverierna. Det relativa antalet vuxna<br />

manliga arbetare var ungefär oförändrat. Det steg dock något i väverierna.<br />

vad som framhållits i föregående mening. Garnproduktionen per arbetaretimme redovisas över<br />

lag något för låg, emedan även arbetskraften för kamning medtagits vid beräkningen av antalet<br />

arbetaretimmar. Anses kamning ingå i garnproduktionen gäller motsatsen, då endast en del<br />

garn kammas inom landet.<br />

1 I industristatistiken (kommerskollegium) redovisas endast antalet timmar för »vid fabrikationen<br />

sysselsatta arbetare exklusive hemarbetare» samt för »övriga arbetare». Någon vidare uppdelning<br />

på olika arbetarekategorier finnes icke, endast antalet arbetare i dessa.<br />

Förändringar av arbetskraftens sammansättning ha i det följ ande beskrivits genom angivande<br />

av de relativa föränctringarna i antalet arbetare i olika kategorier. Då skillp.aderna i antalet arbetaretimmar<br />

per år och arbetare mellan olika kategorier voro i det närmaste lika stora under<br />

hela undersökningsperioden (1929-39) bar totala antalet arbeiaretimmar i olika kategorier förändrats<br />

i samma grad som antalet arbetare. Uppgifter om antalet år för<br />

arbetare i olika kategorier ha hämtats ur Lönestatistisk Årsbok, publicerad av Socialstyrelsen.<br />

Dessa uppgifter omfatta icke alla företag men synas· ha god representativitet. Antalet arbetaretimmar<br />

per år är ungefär detsamma för alla arbetarekategorier. För arhetare under 18 år redovisas<br />

dock något lägre antal timmar per år.<br />

185

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!