p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf

More documents

Recommendations

Info

Kap. l. ANVÄNDA BEGREPP OCH STATISTISKA METODER I detta kapitels första avdelning definieras kortfattat de begrepp, som användas den konkreta strukturanalysen av de textila industrierna, vilken behandlas i denna boks del II. I kapitel 2 ha de viktigare begreppen i en strukturanalys behandlats utförligare och mera generellt. Kapitel 1 torde emellertid innehålla en tillräckligt utförlig redogörelse för använda begrepp för att man efter en genomläsning därav skall kunna taga del av den konkreta strukturanalysen i del II. I
Struktur Komponenter Produktionsstruktur Distributionsstruktur Textil industri Företag Varugrupper - struktur - utgöres av ett antal delar - komponenter - vilkas storlek och beskaffenhet är olika för olika strukturer. Vissa komponenter äro främst av betydelse för produktionen, t. ex. tillverkningsseriernas längd, andra främst för distributionen, t. ex. storleken av försäljningen per kund. Produktionsstrukturen har liksom distributionsstrukturen beskrivits och analyserats genom att redovisa storleken och beskaffenheten av samt sambandet mellan ett antal komponenter, varav strukturen kan sägas vara uppbyggd. I produktionsstrukturen ingå komponenter, som främst äro av betydelse för produktionen, t. ex. tillverkningsseriernas längd, varusortimentets storlek och tillverkningens kvalitetsnivå, medan i distributionsstrukturen ingå komponenter frälnst av ,be.tydelse för distributionen, t. ex. antal kunder och försäljning per kund. Produktionsoch distributionsstrukturens uppbyggnad och utformning behandlas utförligare och mera generellt i nästa kapitel. De i produktions- respektive distributionsstrukturen ingående komponenterna definieras utförligare i avsnitten 9 och 10 i följande kapitel. Ett nära samband råder mellan utformningen av produktionsoch distributionsstrukturen. I sj älva verket kan i många hänseenden någon skarp gräns mellan produktionsoch distributionsstrukturen icke dragas. För underlättande av framställningen ha emellertid - i likhet med vad som skett i redogörelsen för vissa textila industriers struktur - komponenterna klassificerats i sådana tillhörande produktions- respektive distributionsstrukturen. Med textil industri avses de olika grupper av företag, vilka i den officiella statistiken klassificeras såsom olika industrier under rubriken textil- och beklädnadsindustri. Indelningsgrunder ha därvid huvudsakligen varit förbrukade slag av råvaror och den använda tekniken. Angående delbransch, som är det i strukturanalysen mest relevanta »gruppbcgreppet», se avsnitt 2. I denna utredning ha endast behandlats ylle-, bomulls-, trikå- och beklädnadsindustrierna. l Sistnämnda industri, som inom branschen vanligen icke hänföres till textilindustrien, har alltså räknats såsom en av de textila industrierna. Sidenväverier OCll linneväverier samt hatt- och mössfabriker ha dessutom något berörts i utredningen. Grundläggande för en bedönlning av strukturen äro i övrigt begreppen företag och varuslag. Med företag avses, då ej annorlunda sägs, ekonomiska enheter, ej lokala, tekniska eller juridiska. Om flera fabriker drivas under gemensam ledning, räknas de som ett företag - även om de skulle vara skilda juridiska personer. Varugrupper bestå av ett antal med hänsyn till användningssättet 2 och tillverkningstekniken - i vidaste bemärkelse - likartade varuslag, t. ex. beklädnadstyger av ylle, heminredningstyger, fodervävnader, tekniska vävnader, herrkonfektion, damkonfektion o. s. v. 1 Beklädnadsindustrien har i enlighet med språkbruket i branschen vanligen kallats konfektions- och sömnadsindustrien. 2 Ifråga om användningen hos den slutlige konsumenten (förbrukaren). 30
Page 2 and 3: INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT STUD
Page 4 and 5: Innehållsförteckning Förord 19 I
Page 6 and 7: K, 30. Anpassningen av företagsstr
Page 8 and 9: A.. Undersökningens representativi
Page 10 and 11: c. Jämförelse mellan median- och
Page 12 and 13: C. J änlförelse mellan median- oc
Page 14 and 15: c. Jämförelse mellan median- och
Page 16 and 17: Kap. 10. Den svenska konsumtionen a
Page 18 and 19: allmänna och relativt grova drag.
Page 20 and 21: kanske utredningen bidraga till att
Page 22 and 23: Kapitlen 9-10 (angående olika för
Page 24 and 25: Kapitel 4 och delar av kapitlen 1 o
Page 28 and 29: Såsom varuslag betecknas de minsta
Page 30 and 31: delar av totala tillverkningsvärde
Page 32 and 33: utredning huvudvaruområdets storle
Page 34 and 35: Som komponent i produktionsstruktur
Page 36 and 37: litet. Detta har medfört den nackd
Page 38 and 39: tung. Genom att bibehålla samma di
Page 40 and 41: Kap. 2. STRUI(TUREN INOM !(ONSUMTIO
Page 42 and 43: Sambandet mellan komponenterna gäl
Page 44 and 45: vara» eller åtminstone »närligg
Page 46 and 47: förhållandet med försök att uti
Page 48 and 49: dOlninerande målsättningen för d
Page 50 and 51: III. Sambandet mellan produktions-
Page 52 and 53: c Q) en c 'c :0 u.. o Stort företa
Page 54 and 55: Priserna på ylletyg och bomullstyg
Page 56 and 57: viktigare sambanden dem emellan i f
Page 58 and 59: kunna vanligen icke i någon högre
Page 60 and 61: och distributionskomponenter. I det
Page 62 and 63: T 5., leveranstidens längd, avser
Page 64 and 65: förorsaka försäljningskostnader
Page 66 and 67: Hela ejterjrågesituationen, allts
Page 68 and 69: företag (man säger i praktiken at
Page 70 and 71: ortfall aven grossist en avsevärd
Page 72 and 73: för företagen i en delbransch - m
Page 74 and 75: försäljningsfrälnjande åtgärde
Page 76 and 77:
duktions- men även distributionsst
Page 78 and 79:
Samband mellan i föregående avsni
Page 80 and 81:
minskade försäljningskostnader pe
Page 82 and 83:
öka antalet kunder bli också stö
Page 84 and 85:
verkade varusortimentet. Detta samb
Page 86 and 87:
Medan utformningen avproduktionsstr
Page 88 and 89:
Orsaken till att på kort sikt pris
Page 90 and 91:
I andra fall är inverkan av någon
Page 92 and 93:
Säsongväxlingar utan modeväxling
Page 94 and 95:
nomisk synpunkt att utnyttja en vid
Page 96 and 97:
....\lfred R. Oxenfeldt påpekar i
Page 98 and 99:
edan existerande företag fördelar
Page 100 and 101:
kvalifjcerat sådant. Inom de medel
Page 102 and 103:
C Framför allt i fråga om distrib
Page 104 and 105:
Description of diagram 2 The follow
Page 106 and 107:
!(AP. 3. PRODUKTIONS· OCH DISTRIBU
Page 108 and 109:
kas av företagens storlek har det
Page 110 and 111:
tagens struktur blir då mycket var
Page 112 and 113:
I(ap. 4. UTREDNINGENS VII(TIGARE RE
Page 114 and 115:
Konfektionsvaror /.. 100 Trikåvaro
Page 116 and 117:
YLLEVÄVNADER vävning och berednin
Page 118 and 119:
sumtionen, vilken i och för sig en
Page 120 and 121:
varor >}inom» samma varuslag ha sk
Page 122 and 123:
emellertid svårigheterna att få j
Page 124 and 125:
att denna garntyp knappast kan stan
Page 126 and 127:
Produktionens differentiering i tex
Page 128 and 129:
Procentuell andel av totalantal var
Page 130 and 131:
tag, delbranscher. Även förutsät
Page 132 and 133:
Antal mönster 1600 VARUSORTIMENTET
Page 134 and 135:
ansch ibland vara mest betydande me
Page 136 and 137:
. ligger i medelprisläge. En tredj
Page 138 and 139:
Procent De tre därnäst. största
Page 140 and 141:
industri, till vilken delbranschen
Page 142 and 143:
- antingen varuslag n1ed litet anv
Page 144 and 145:
underhåll av dessa, bättre erfare
Page 146 and 147:
kundkategorier. Inledningsvis berö
Page 148 and 149:
Försäljning till: Dövriga kunder
Page 150 and 151:
Procent Efterorder I Säsongorder L
Page 152 and 153:
Försäljningens storlek per kund S
Page 154 and 155:
är mycket stort, så förefalla sp
Page 156 and 157:
TRIKÅFABRIKER Index Index 2000 200
Page 158 and 159:
mycket stora och svara för en bety
Page 160 and 161:
sålunda ha ägt rum under' 1930-ta
Page 162 and 163:
Det bör framhållas, att de för f
Page 164 and 165:
tur påverkas av allmänhetens ink
Page 166 and 167:
Irdex 100 90 80 70 60 !------+----f
Page 168 and 169:
I(ap. 5. - DEN SVENSKA YLLEINDUSTRI
Page 170 and 171:
Av totala inhemska ullgarnsprodukti
Page 172 and 173:
för ungefär en femtedel av totalp
Page 174 and 175:
Tillverkningens omfattning varierar
Page 176 and 177:
anmärkningsvärt, att försäljnin
Page 178 and 179:
II. Den svensl(a ylleindustriens li
Page 180 and 181:
Ton 5 000 2 000 .. •••••
Page 182 and 183:
av produktionen per spindel och vä
Page 184 and 185:
index 1S0 125 100 75 Antal arbetsst
Page 186 and 187:
Bilaga 1 (löpande nr 1) Utveckling
Page 188 and 189:
l. Både med hänsyn till uppgiftsm
Page 190 and 191:
dels den inhemska produktjonen av m
Page 192 and 193:
garnsvävnader måst uppskattas bl.
Page 194 and 195:
Totalt Kamgarn I Diirav import I{ar
Page 196 and 197:
och andra textilvaror. Atskilliga f
Page 198 and 199:
till fall, synes man kunna draga de
Page 200 and 201:
'Procentuell andel av totalantal f
Page 202 and 203:
,6. Ylleväveriernas produktionsstr
Page 204 and 205:
totala produktionen skulle öka fr
Page 206 and 207:
än 65 procent av totalproduktionen
Page 208 and 209:
Ackum. procent för procent procent
Page 210 and 211:
saInt 'etag. l bild rande erade ite
Page 212 and 213:
sett storleksgrupperna, finner man
Page 214 and 215:
Bilaga 1 (löpande nr 2) Förteckni
Page 216 and 217:
En ungefärligen motsvarande nedgå
Page 218 and 219:
På grund av bristfälliga uppgifte
Page 220 and 221:
som i den minsta storleksgruppen oc
Page 222 and 223:
perna äro så små att grossister
Page 224 and 225:
Försäljnings- Antal 1 000 In. vä
Page 226 and 227:
försäljare stiger t. o. m. hastig
Page 228 and 229:
l{omponenterna äro ungefär genoms
Page 230 and 231:
Delbransch Företag tillverkande hu
Page 232 and 233:
Tillverkningen på efterorder utgjo
Page 234 and 235:
Samtliga företag Siffermässigt an
Page 236 and 237:
Produktions- och distributionsstruk
Page 238 and 239:
Försäljningsvärdeindex Lager Sä
Page 240 and 241:
är en allvarlig brist, då detta s
Page 242 and 243:
Antal kg garn per arbetaretimme x =
Page 244 and 245:
vävnader tillverkade per tidsenhet
Page 246 and 247:
1 OOO-tal skott per arbetaretimme 4
Page 248 and 249:
I(ap.6. DEN SVENSKA BOMULLSINDUSTRI
Page 250:
lakansväv, täcksatin, bolsterväv
show all

p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?