p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf

dOlninerande målsättningen för den ekonomiska verksamhet (i Sverige), som denna utredning
behandlar. Annan målsättning kan leda till en annan utformning av strukturen.
Om den förutsatta målsättningen, ernående av största möjliga nettointäkt, och den behandlade
- och i verkligheten dominerande -. konkurrensformen, monopolistisk konkurrens,
medför effektivare )}utnyttjande av ianspråktagna resurser)} och (?) större )}behovstillfredsställelsel}
(vad nu detta innebär) än andra målsättningar och konkurrensformer ger den utförda
analysen intet besked. Möjligheter till jämförelser saknas. Se även sista stycket i avsnitt 16
till kapitel 4 angående innebörden av det fria konsumtionsvalet, sid. 166.
Såsom likartade som utgöra prestationer, anses
__.
SO!!!. funktionen i konsumtionen
i teknisk och fysisk mening är likartad!, t. ex. randsydda lågskodon av boxkalvläder
för herrar eller kamgarnstyger av ylle för damer.
Såsom en betraktas slutligen företag (inom ett visst geografiskt
område), vilka tillverka varor, delbransch enligt i utredningen
använd terminologi. 2
-lS-ciiiiition-ernå' äro vaga. Särskilt definitionen av vara och avgränsningen aven
vara från en annan måste bli »elastisk». Vad som skall hänföras till samma vara eller
till varianter av samma vara eller eventuellt till en varugrupp kan avgöras i
det konkreta fallet. I den konkreta strukturanalysen synas svårigheterna att erhålla
konkreta, entydiga definitioner på vara liksom på företag och även industri icke sällan
kunna övervinnas åtminstone i sådan grad att en konkret strukturundersökning,
i vilken Ingår en systematisk analys, kan vara av någon mening. De karakteristika,
som äro av särskild betydelse för distinktionen mellan olika varor och
för grupperingen av dessa, förefalla ofta framstå tämligen tydligt.
IVIan kan med ledning av »allmän erfarenhet» utifrån en viss frågeställning indela
produkterna i större grupper och sedan med ledning av inhämtade konkreta fakta
sönderdela dessa i mindre grupper, i »varof», »varianter av varOf» etc. Genom denna
sönderdelning av grupperna kan man erhålla en uppfattning om den första, snarast
hypotetiska, grovgrupperingens egenskaper och eventuellt vidtaga justeringar i
denna samt därav föranledda justeringar av fingrupperingen etc.
Ibland kan det vara lämpligt att i den strukturella analysen arbeta med olika
snävt avgränsade varubegrepp i fråga om produktions- och distributionsstrukturen.
För produktionsstrukturens utformning spelar t. ex. ofta produkternas funktion i
konsumtionen mindre roll än för distributionsstrukturens utformning. Vissa överdragstyger
(t. ex. blåtwilIs) utföra exempelvis andra funktioner än lakansväv,
men mycket likartad produktionsteknik tillämpas vid framställningen av båda
varorna. I tillverkningshänseende kunna således varor vara lnycket likartade, kräva
liknande prestanda, men icke i distributionshänseende - och vice versa.
1 I vissa fall kan det tänkas bliva nödvändigt att därutöver uppställa krav på att varorna
skola säljas via liknande distributionsvägar. Jfr försäljning av tyger till detaljaffärer och
konfektionärer.
2 Grupperingen av företag i delbranscher har diskuterats utförligt i föregående kapitel och
beröres därför icke närmare här.
51