p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf

Hela ejterjrågesituationen, alltså både i fråga om varuefterjrågans elasticitet och storlek,
avser situationen ur företagets synpunkt och hela det av företaget tillverkade varusortimentet
på det för företaget aktuella jörsäljningsområdet. Detta är för de svenska
textilföretagen i stort sett lika med den svenska marknaden; för de minsta företagen
dock ibland endast en del av denna.
Det är orealistiskt att, såsom sker i litteraturen om monopolistisk konkurrens,
betrakta efterfrågesituationen för endast en vara åt gången. Härigenom undanskymmes
bl. a. de betydande möjligheter, som ett företag har att inverka på sin efterfrågesituation
icke genom förändringar av priser eller varornas utformning eller genom
s. k. försäljningsfrämjande åtgärder i traditionell mening utan genom att anpassa
såväl sortimentets sammansättning som dess storlek.
Varuefterfrågans elasticitet och storlek för det av det individuella företaget tillverkade
sortimentet kan teoretiskt beräknas genom att addera efterfrågekurvorna
fÖJ; de i sortimentet ingående individuella varorna. Man måste emellertid beakta,
att efterfrågesituationen för de individuella varorna blir annorlunda, då de
sälj as tillsamn1ans i ett sortiment än då de säljas individuellt. Både kompletterande
och konkurrerande efterfrågan förekommer mellan varorna i ett företags sortiment,
och denna är säkerligen större, då varorna sälj as samtidigt.
Efter dessa inledande synpunkter på efterfrågesituationen lämnas nedan en karakteristik
av var och en av marknadsfaktorerna för sig.
Marknadsfaktorn M1, kommersiella varuejierjrågans elasticitet, betecknar prisoch/eller
kvalitets- och/eller försäljningsfrämj andeelasticiteten oberoende av orsakerna
till dennas beskaffenhet. Emedan den kommersiella varuefterfrågan i stor
utsträckning är starkt institutionellt bunden - kunderna äro vana vid vissa prisklasser,
vid vissa försäljare, vid att köpa varor av viss »karaktär» och från vissa
säljare o. s. v. - torde efterfrågan åtminstone på kortare sikt vara i olika hög grad
känslig för förändringar av priser och/eller kvaliteter och/eller försäljningsfrämjande
»uppåt och nedåt». Om t. ex. vid en prissänkning på tio procent, den efterfrågade
kvantiteten stiger endast med fem procent, så kommer en motsvarande höjning
inte att få relativt lika liten inverkan på den efterfrågade kvantiteten: en höjning av
priset med tio procent medför inte en sänkning av den efterfrågade kvantiteten
med ungefär fem procent utan mycket mera, kanske tio procent. Det är svårt
att komma ur det rådande efterfrågeläget. Efterfrågans elasticitet på kortare sikt
skulle kunna grafiskt antydas på sätt som skett i omstående diagram.
Det bör dock understrykas, att det är mycket osäkert huru därmed förhåller sig
och att ovannämnda förhållande endast gäller på kortare sikt men dock så lång sikt,
som ofta - eller kanske vanligen - torde vara aktuell vid planeringen i ett företag
av försäljnings- och tillverkningspolitiken för en säsong. På längre sikt torde efterfrågekurvan
ha ett mera traditionellt utseende med vanligen ungefär lika stor känslighet
hos efterfrågan vid förändringar uppåt och nedåt inom aktuella gränser.
Det behöver knappast framhållas här, att det i den konkreta analysen ofta är
svårt att skilj a mellan olika »efterfrågesituationer» liksom att över huvud taget få
något begrepp om dessas utseende. Konkreta undersökningar ha endast företagits
69