Lärande exempel – att förebygga konflikter mellan individ och familj

SAMHÄLLET, FAMILJEN OCH INDIVIDEN 15uppfostran av barnen i det nya landet blir en möjlig lösning pådetta dilemma för föräldrarna att ta till restriktioner som inteskulle behövas exempelvis i deras hemby. De strategier somföräldrarna tidigare använt är inte längre tillämpbara i det nyasamhället. Det medför en stark kontroll, särskilt beträffandede unga ogifta flickornas livsstil. Skvaller och rykten är en delav denna kontroll och flickornas beteende blir hela gruppensangelägenhet. Gränssättningen kan exempelvis bli strängareom föräldrarna känner utanförskap och därmed misstro motdet omgivande samhället. (Bredal 1999, s. 24, Låt oss tala omflickor, s. 41.)Rubbad maktbalans och dubbellivDet uppstår ofta en obalans mellan föräldrarnas och barnenskunskaper, inte bara i svenska utan också om det svenska samhället.När ungdomar blir tolkar av språket och omvärlden ochföräldrarna blir beroende av dem i sina kontakter med samhälletoch myndigheterna, rubbas »maktbalansen« i familjen ochföräldrarna mister sin auktoritet. (Låt oss tala om flickor…2000). Det finns en viktig skillnad i synen på fostran somflickor möter dels i majoritetskulturen och i minoritetskulturen.Skillnaden är betoningen på självständighet eller individualismkontra samhörighet eller kollektivism 6 . Skillnader isynen på fostran kan vara en bidragande orsak till att mångaungdomar med invandrarbakgrund ibland lever ett dubbelliv– ett i familjen och ett i skolan. Det är i skolan som de testargränserna, medan de i hemmet kan reglerna och håller siginom ramarna (Ibid., s. 32f).För flickans del kan denna dubbla socialisering leda till• Hot från familjen angående flickornas sätt att leva.• Stränga regler avseende fritid, kamrater, kläder etc.• Flickorna kommer i kläm mellan två kulturer, vilket de hanterargenom att leva dubbelliv.• Total kontroll från pappa/bröder.• Få eller inga kontakter utanför skolan.• Hot som övergår till våld och dödshot från familj/släkt.• Får inte sällskapa med vem de vill – den tilltänkta är utseddav familjen.6 Som Almqvist och Broberg påpekar, har all barnuppfostran som ettgemensamt ändamål att möjliggöra för barnet att så småningomaxla ansvaret som nästa generations föräldrar. En polarisering mellansvenskar och invandrare, där svenskar anser sig stå för det lyhördaresonerandet och invandrare för en auktoritär kontrollerande hållningvore olycklig. All barnuppfostran kräver både värme och kontroll(Almqvist och Broberg 2000).