Lärande exempel – att förebygga konflikter mellan individ och familj

INTEGRATIONSVERKET 19Projektets syfte var att dels starta en diskussion om jämställdhets-och demokratifrågor, dels belysa unga flickorsutsatta situation i hemmet. Man ville »starta en diskussion ifrågor om jämställdhet mellan könen bland kurder i Sverige«.Även demokratifrågor skulle tas upp. Ett övergripande mål varatt hitta en strukturerad och systematisk modell för att arbetamed generationskonflikter inom vissa kurdiska familjer samtatt kartlägga omfattningen av förekomsten av sådana problem.Som projektets långsiktiga mål angavs att skapa en attitydförändringhos målgruppen när det gäller frågor om jämställdhet,demokrati och generationskonflikter. I den ursprungliga ansökanformulerades dessutom målet att upprätta jourhavandeverksamhet för unga kurdiska kvinnor. Denna verksamhetkom emellertid aldrig till stånd på grund av brist på resurseroch utbildad personal. 3Projektets målgrupp var kurdiska familjer och unga kvinnor,i första hand personer som var med i en av riksförbundetsmedlemsföreningar, i ett »pilotområde«, bestående av 8 orter. 4Problematiken bestod enligt Kurdiska riksförbundet i att kurdiskaungdomar och föräldrar ofta har olika uppfattningaroch värderingar. Detta beror enligt Izol på att många kurdiskaungdomar som är födda eller uppvuxna i Sverige »är starktinfluerade av det svenska samhällets värderingar«. 5 I sex städerlyckades man bilda arbetsgrupper som skulle ta sig an jämställdhetsfrågor.Projektets arbetssätt diskuterades i en samrådsgrupp därbland annat representanter från de bidragsgivande myndigheternaingick. Även en referensgrupp med »de mest kritiska«föreningsmedlemmarna bildades för att förbättra acceptansenav projektet. Projektets metod byggde på att kombinera skriftliginformation, bland annat genom förbundets tidskrift, medatt låta specialutbildade resurspersoner initiera öppna debatterhos lokala föreningar, i närradiosändningar och på offentligamöten. 36 personer fick inom ramen för projektet en utbildningsom informatörer i jämställdhetsfrågor. Dessa personeringick i ett nätverk och fungerade som kontaktpersoner somskulle driva jämställdhetsfrågor i projektens pilotområde.I de årliga projektutvärderingarna konstateras att jämställdhetsfrågor»sakta« börjar diskuteras bland projektets målgrupp.3 Man kan tydligt skönja Dialogprojektets inflytande över projektansökan.Kurdiska riksförbundet valde dock att utveckla en egen metod.4 Stockholm, Göteborg, Uppsala, Gävle, Eskilstuna, Västerås, Bollnäs ochSandviken. I de två sistnämnda städerna lyckades man ej etablera fungerandearbetsgrupper.5 Izol, Keya: Vår röst är vår framtid. En rapport om Kurdiska riksförbun-dets projekt »Generationskonflikt« (Nacka 2002), s. 70.