VINNANDE VETANDE - Svenska Fysikersamfundet

Kommentarer
Kommentarerna är gjord av Alf Ölme och skickades ut till deltagande skolor
efter tävlingen.
Uppgift 1. Denna uppgift visade sig vara svårare än vad jag väntat.
Tävlingsdeltagarna hade väl inga större problem med att beräkna
metallstavens densitet. Uppdraget att rita skalenliga figurer över
kraftsituationerna var däremot betydligt värre. I många lösningar saknades
skalenligheten och i andra var kraftsumman inte noll. Korrekta figurer
motsvarade 40 % av totalpoängen d v s 2 poäng.
Uppgift 2. Det blev i stället denna uppgift som gav den högsta
lösningsfrekvensen. De nödvändiga begreppen hade väl nyligen studerats i
fysikkursen och var därför välkända för de flesta.
Uppgift 3. Även denna uppgift gav en hygglig lösningsfrekvens. Den
största svårigheten bestod i hur man skall kunna ta hänsyn till omgivningens
inverkan. Avsvalnandet skulle ju fortsatt även om inte aluminiumstaven
stoppats ner i bägaren. Eleverna har använt olika metoder för att klara detta.
Några har försummat inverkan och andra har feltolkat diagrammet. Trots att
ämnesområdet behandlades i A-kursen har deltagarna klarat av att lösa
denna uppgift förhållandevis bra.
Uppgift 4. Denna uppgift går ju också tillbaka till ämnesområden från Akursen
men här är lösningsfrekvensen mycket lägre. Den inledande auppgiften
bygger ju bara på brytningslagen och geometriska beräkningar.
Deltagarna har ofta inte hittat något sätt att angripa uppgiften utan istället
utelämnat den. Tolkningen av Foucaults kniveggstest är ju besvärligare –
framförallt gäller det ju att uttrycka sina tankar så att man blir förstådd. De
elever som har förstått att använda sig av figuren och själva komplettera sin
framställning med egna figurer når ju längst. Bra och fullständiga
lösningar/förklaringar finns till denna uppgift.
Uppgift 5. Detta är ett ämnesområde som i de flesta fall torde vara helt nytt
för eleverna. Diagramtolkning och diagramutnyttjande är nödvändigt för att
lösa uppgiften. Man kan däremot tillåta sig ganska grova approximationer i
en numerisk lösning och ändå få ett bra resultat. De elever som har vana vid
dimensionsräkning har kunnat utnyttja detta i denna uppgift.
Uppgift 6. För många elever framstod nog denna uppgift som lätt lösbar
med en känd formel. Denna formel - e = lvB - är emellertid härledd i ett
helt annat sammanhang och även om dimensionsstudier ger samma resultat
har det inte betraktas som en helt godtagbar lösning. Det borde vara möjligt
att motivera användandet av sambandet men så har mycket sällan skett. En
mer invändningsfri strategi är ju att titta på kraftverkan på vattnets joner och
den jämvikt som uppstår mellan den elektriska kraften och den magnetiska
141