VINNANDE VETANDE - Svenska Fysikersamfundet

6. En pulsar är en neutronstjärna som roterar snabbt kring en fix axel och
hela tiden sänder ut elektromagnetisk strålning i en smal stråle som en fyr.
När strålen träffar jorden registrerar vi en puls för varje varv som pulsaren
gör. En typisk pulsar har en massa, M, som är ungefär lika stor som
solmassan och en densitet som är ungefär lika stor som materien i en
vätekärna. Detta ger den en radie, R, på ungefär 10 km.
Betrakta pulsaren MP 0031 som har en period på 0,942507566 s mellan
pulserna. Vid denna snabba rotation kunde man vänta sig att pulsaren skulle
deformeras på samma sätt som den roterande jorden som blir avplattad vid
polerna (jordens polarradie är 0,3% kortare än ekvatorsradien).
a) Visa att trots den snabba rotationen så kommer pulsaren att vara mycket
nära klotformig.
b) Noggranna mätningar visar att rotationshastigheten på MP 0031 långsamt
minskar så att på ett år ökar periodtiden med 13,4 ns. Detta beror på att
pulsaren strålar ut energi till omgivningen varvid rotationsenergin minskar.
Vi antar att pulsarens massa och radie är konstant. Uppskatta den utstrålade
effekten på grund av rotationens minskning. Jämför med den av solen
utstrålade effekten 4·10 26 W.
Rotationsenergin för ett klot ges av W = 1
2 Iω2 där I = 2
5 MR2 och ω är
vinkelhastigheten och R klotets radie.
7. Nästan alla stöttor, som höllo fartyget i jemnvigt
hade redan blifvit undanslagna och farkosten var färdig
att löpa af stapeln. Ehuru den inte hade stort mer än
femtio tons drägtighet, var den dock så stort, att man
hade måst träffa alla möjliga försigtighetsåtgärder för
att en olycka icke skulle inträffa. Två arbetare vid
skeppsvarfvet befunno sig på akterdäck, nära
flaggstången, från vilken Dalmatiens flagga vajade för
vinden, och två befunno sig förut färdiga att sköta
ankaret.
Som vanligt, då fartyg löpa av stapeln, skulle det gå
i sjön med akterändan före, och denna fasthölls på den
såpade bädden endast med ett par stöttor på hvardera
sidan, hvilka man blott behöfvde slå undan för att
fartyget skulle glida ut i vattnet.
Ett halft dussin timmermän, försedda med
jernstörar, stodo färdiga an på ett gifvet tecken slå
undan de nämnda stöttorna, och alla åskådarne följde
med lifligaste intresse och under djupaste tystnad alla åtgöranden för an få farkosten i sjön.
Just i samma ögonblick syntes en lustjakt utanför vågbrytaren, som skyddar Gravosas
hamn mot söder. Det var en skonert, som kunde mäta omkring 350 ton. Inom tio minuter
82