18.10.2013 Views

VINNANDE VETANDE - Svenska Fysikersamfundet

VINNANDE VETANDE - Svenska Fysikersamfundet

VINNANDE VETANDE - Svenska Fysikersamfundet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

6. En pulsar är en neutronstjärna som roterar snabbt kring en fix axel och<br />

hela tiden sänder ut elektromagnetisk strålning i en smal stråle som en fyr.<br />

När strålen träffar jorden registrerar vi en puls för varje varv som pulsaren<br />

gör. En typisk pulsar har en massa, M, som är ungefär lika stor som<br />

solmassan och en densitet som är ungefär lika stor som materien i en<br />

vätekärna. Detta ger den en radie, R, på ungefär 10 km.<br />

Betrakta pulsaren MP 0031 som har en period på 0,942507566 s mellan<br />

pulserna. Vid denna snabba rotation kunde man vänta sig att pulsaren skulle<br />

deformeras på samma sätt som den roterande jorden som blir avplattad vid<br />

polerna (jordens polarradie är 0,3% kortare än ekvatorsradien).<br />

a) Visa att trots den snabba rotationen så kommer pulsaren att vara mycket<br />

nära klotformig.<br />

b) Noggranna mätningar visar att rotationshastigheten på MP 0031 långsamt<br />

minskar så att på ett år ökar periodtiden med 13,4 ns. Detta beror på att<br />

pulsaren strålar ut energi till omgivningen varvid rotationsenergin minskar.<br />

Vi antar att pulsarens massa och radie är konstant. Uppskatta den utstrålade<br />

effekten på grund av rotationens minskning. Jämför med den av solen<br />

utstrålade effekten 4·10 26 W.<br />

Rotationsenergin för ett klot ges av W = 1<br />

2 Iω2 där I = 2<br />

5 MR2 och ω är<br />

vinkelhastigheten och R klotets radie.<br />

7. Nästan alla stöttor, som höllo fartyget i jemnvigt<br />

hade redan blifvit undanslagna och farkosten var färdig<br />

att löpa af stapeln. Ehuru den inte hade stort mer än<br />

femtio tons drägtighet, var den dock så stort, att man<br />

hade måst träffa alla möjliga försigtighetsåtgärder för<br />

att en olycka icke skulle inträffa. Två arbetare vid<br />

skeppsvarfvet befunno sig på akterdäck, nära<br />

flaggstången, från vilken Dalmatiens flagga vajade för<br />

vinden, och två befunno sig förut färdiga att sköta<br />

ankaret.<br />

Som vanligt, då fartyg löpa av stapeln, skulle det gå<br />

i sjön med akterändan före, och denna fasthölls på den<br />

såpade bädden endast med ett par stöttor på hvardera<br />

sidan, hvilka man blott behöfvde slå undan för att<br />

fartyget skulle glida ut i vattnet.<br />

Ett halft dussin timmermän, försedda med<br />

jernstörar, stodo färdiga an på ett gifvet tecken slå<br />

undan de nämnda stöttorna, och alla åskådarne följde<br />

med lifligaste intresse och under djupaste tystnad alla åtgöranden för an få farkosten i sjön.<br />

Just i samma ögonblick syntes en lustjakt utanför vågbrytaren, som skyddar Gravosas<br />

hamn mot söder. Det var en skonert, som kunde mäta omkring 350 ton. Inom tio minuter<br />

82

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!