med cykliska psykoser - man har undersökt dem som man definitivt kansäga är psykiskt sjuka. Så har man letat efter om barnen också har fåttpsykisk sjukdom, för det är också någorlunda lätt att, inbillar man sig,definiera. Här har man funnit, att det sambandet inte är så där väldigtstort.<strong>Den</strong> stora gruppen av dem som gjort självmordsförsök utgörs av depersoner som inte faller inom de där diagnoskriterierna - jag skulle viljasäga, också lite utmanande, till exempel utgörs de av personlighetsstörningarna- och de är väl så destruktiva för barnen och dessas psykiskahälsa. Personlighetsstörningarna har vi idag inte så stora möjligheter atthjälpa, det finns ingen medicin som hjälper, och ofta skickas föräldrarmed den diagnosen efter ett självmordsförsök hem igen, till barnen, tillfamiljen.Det vi också vet är, att den tidiga mor-barn-relationen är viktig. I dag harvi blivit allt bättre på att fånga upp mödrar eller nyblivna föräldrar somfår psykiska problem i samband med barnets födelse. Spädbarnsverksamhetenhar ju blommat upp över hela Sverige och där görs enmycket viktig insats, verkligen också, tror jag, för att förhindra att barnenfår psykiska problem utifrån föräldrarnas svårigheter. Samtidigt kanskede äldre barnen kommit lite i skymundan av denna verksamhet, de äldrebarnen, storasyskonen som redan finns där, även om post partumpsykosendebuterar först i och med tredje barnets födelse. Dessa äldresyskon kan bli hängande lite i luften. Jag tror att det är väldigt viktigt attvi arbetar på bred front och inte slår oss till ro med att ”nu jobbar vi jumed spädbarnsverksamhet”, utan vi måste också se de äldre barnen och tamed dem i behandlingen.Mina erfarenheter av de ca 50 familjer jag mött med deras sammanlagtungefär 120 barn är, att de flesta av de här föräldrarna har svåra psykiskaproblem, och att barnen inte haft någon barnpsykiatrisk kontakt tidigareoch något annat stöd har bara funnits i mycket liten utsträckning. Dethandlar ofta om lite äldre barn, skolbarn dominerar i den grupp som jagkommer i kontakt med.Föräldrarna det här rör sig om har i regel haft långvariga problem, haftsvårigheter att fullfölja sina grundläggande föräldrauppgifter som förmåganatt med en viss stabilitet vara känslomässigt närvarande, att varalyhörd för barnets signaler och sätta barnets behov i första rummet.Häftiga känslomässiga svängningar som gör föräldrarna oberäkneliga,106
något som vi vet är mycket svårt för barnet att hantera, ser vi också i denhär föräldragruppen. Det vill säga, det brister i förmågan att fungera somen trygg förälder och att tillsammans med barnet upprätta en trygganknytning.Nu är det ju så, att ett självmordsförsök, och naturligtvis i ännu högregrad ett självmord, är en traumatisk händelse, som på många olika sätt förde anhöriga plötsligt slår itu tillvaron. Vi blir lätt fokuserade på dettraumat, och det är också något jag vill lyfta fram, att det viktigaste, när vitänker på barnets psykiska hälsa, kanske inte är just detta trauma,självmordsförsöket, även om det är allvarligt och hemskt.Freuds teorier fokuserade mycket på traumat, på att ett enstaka traumakan vara så förödande att det påverkar hela livet. I dag vet vi, att det ärminst lika viktigt med den vardagliga samvaron, hur mönstren att relateratill var<strong>andra</strong> fungerar. Särskilt när det är dramatiska händelser sominträffar är det här något som vi har lätt för att glömma, att det har funnitsen tid före det härnu akuta skeendet, en tid som kanske också varitskadlig för barnet. Vi blir kanske alltför upptagna av själva traumat.Ändå är det så, att just självmord ju utgör ett trauma. Det har varit ettmycket tabubelagt ämne, och vår verksamhet utgör väl ett sätt att försökabryta det här tabut, att kunna prata om självmord och självmordsförsök.Naturligtvis är något av det allra svåraste att prata med sina egna barnom att man försökt ta sitt eget liv. Det är många som bävar för det, mångasom ryggar tillbaka inför tanken. Trots det är det så, att de föräldrar i denhär situation, som har erbjudits möjligheten till kontakt med oss i detbarnpsykiatriska Kris- och konsultteamet, har mycket sällan tackat nej.Några få har tackat nej. Några har varit rejält svårombedda. De flesta harfaktiskt tackat ja. Dessa personer har haft beredskap att ta emot denhjälpen, att få se på situationen ur sina barns perspektiv, och ur sittföräldraperspektiv.Här tycker jag det finns en anknytning till det du tidigare refererade till,Agnes. Det är nämligen så, att i mitt material på ca 50 familjer, så är detflest mödrar, som jag har träffat, för det är mest kvinnor som gör självmordsförsök,liksom du berättade, att det i ungdomsgruppen för självmordsförsökmest är flickor. Jag vet inte om övervikten för mödrarna imitt material beror på att vi är mest angelägna att ge mödrar den härhjälpen, eller om det är så att mödrar i större utsträckning lever med sinabarn, även när de har det svårt, och om detta att de just är ensamstående107
- Page 1 and 2:
2000Rapport nr 2DEN ANDRA NATIONELL
- Page 3:
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGFÖRORD .....
- Page 7 and 8:
andra nationella självmordsföreby
- Page 9 and 10:
PROGRAMFredagen den 24 september 19
- Page 11:
Läser vi tidningarnas hälsobilago
- Page 14 and 15:
Bild 2:A. Trygg familj. Trevliga v
- Page 16 and 17:
Barnens situation, slutligen, är n
- Page 18 and 19:
WHO:S VISIONER FÖR SJÄLVMORDSPREV
- Page 20 and 21:
um i stora delar av östra Europa,
- Page 22 and 23:
Alla dessa förändringar kan noter
- Page 24 and 25:
En strategi gäller utbildning, ”
- Page 26 and 27:
ett lämpligt geografiskt område v
- Page 28 and 29:
ansvar och mandat. I Sverige finns
- Page 30 and 31:
Här skulle jag kort vilja sammanfa
- Page 32 and 33:
Bild 2. Noradrenalin- och dopaminsy
- Page 34 and 35:
grupp. Vi vet inte riktigt vad dett
- Page 36 and 37:
återerövra förmågan att fungera
- Page 38 and 39:
ReferenserBeasley C M, Dornseif B E
- Page 40 and 41:
kändes det som, och terapeuterna v
- Page 43 and 44:
tack vare, eller med hjälp av, pap
- Page 46 and 47:
skapar mening och värde, hur männ
- Page 48 and 49:
SPES´ målsättningar är:* Att me
- Page 50:
har det inte. En hel del är ändå
- Page 54 and 55:
SEMINARIUM II: ÄLDREModerator: Mar
- Page 56 and 57: Hos nästan en tredjedel av de avli
- Page 58 and 59: 2. Självmord med läkemedel hos ä
- Page 60 and 61: Självmord/100.000 invDDD/tidDDD =D
- Page 62 and 63: BensodiazepinerAntidepressivaNeurol
- Page 64 and 65: Psykiatriska sjukdomar är vanligt
- Page 66 and 67: SEMINARIUM III: PRIMÄRPREVENTIONMo
- Page 68 and 69: ens krav och förväntningar på in
- Page 70 and 71: unga människors existentiella vill
- Page 72 and 73: Två experimentgrupper, får se fil
- Page 74 and 75: samhället. De dagliga kontakterna
- Page 76 and 77: Det blev ganska snart klart att fö
- Page 78 and 79: 3.5.10 Under 1995 började ett proj
- Page 80 and 81: samarbete med Vägverket. Skötersk
- Page 82 and 83: I Västerås finns sju ”Ung-grupp
- Page 84 and 85: Vallbybron kom i kontakt med, besto
- Page 86 and 87: och därmed bidra till en negativ u
- Page 88 and 89: land annat sex frågor om synen på
- Page 90 and 91: Tabell 3. Dödsönskningar, självm
- Page 92 and 93: Pettersson I-L, Arnetz B B, Arnetz
- Page 94 and 95: förväntat. En senare undersöknin
- Page 96 and 97: Utvecklingen av den empatiska förm
- Page 98 and 99: Från termin 1 till termin 10 blir
- Page 100 and 101: SEMINARIUM V: SJÄLVMORDSPROBLEMET
- Page 102 and 103: mycket viktig, det är här vi skal
- Page 104 and 105: När vi har ett samhälle som vi ha
- Page 108 and 109: mödrar är en ytterligare belastni
- Page 110 and 111: När vi inom Kris- och konsultteame
- Page 112 and 113: läkemedel. 238 av de 859 fallen di
- Page 114 and 115: För att sammanfatta fynden från v
- Page 116 and 117: 4. Posterpresentation av ”Råd oc
- Page 118 and 119: Det jag ska försöka göra nu, på
- Page 120 and 121: förmiddags, sade något om att det
- Page 122 and 123: DiskussionAgnes Hultén: Jag har en
- Page 124 and 125: olika dagar i månaden, för närva
- Page 126 and 127: 59 suicidfall, men på 48 fall, och
- Page 128 and 129: ehandlats - inte sagt behandlas med
- Page 130 and 131: het på över tio procent. En god v
- Page 132 and 133: i psykoterapeutisk behandling. De
- Page 134 and 135: Jag vill också berätta att vi par
- Page 136 and 137: I detta att det skall finnas ett sy
- Page 138 and 139: dessa faktiskt påverkar självmord
- Page 140 and 141: Sjukvården har mycket att göra i
- Page 142 and 143: AKTUELL FORSKNING; FOLKHÄLSOASPEKT
- Page 144 and 145: som är ganska konstant. Detta gäl
- Page 146 and 147: Och för det fjärde, slutligen: sk
- Page 148 and 149: kulturella faktorer, existentiella
- Page 150 and 151: 3. Ungdomar och depressionGunilla O
- Page 152 and 153: symtomen, men det förefaller som o
- Page 154 and 155: Tabell 1. Frekvenser av psykiatrisk
- Page 156 and 157:
4. Men ingen älskar mig. En deskri
- Page 158 and 159:
Att ibland tvingas uppleva att ett
- Page 160 and 161:
att 60 procent enligt egen uppfattn
- Page 162 and 163:
försöket. Hälften meddelade att
- Page 164 and 165:
I min avhandling genomförs först
- Page 166 and 167:
Tabell 2. Fördelning av självmord
- Page 168 and 169:
SJÄLVMORDET SOM SYMBOL FÖR DEN YT
- Page 170 and 171:
fallit i strid under ett försök a
- Page 172 and 173:
som skiljer oss från djuren. Det
- Page 174 and 175:
kunde återfå större funktionsfö
- Page 176 and 177:
förmedlar ett budskap till en mott
- Page 178 and 179:
människan, med rätt att vara sig
- Page 180 and 181:
Det intressanta med den här modell
- Page 182 and 183:
Ytterligare ett exempel på att det
- Page 184 and 185:
Arvid Carlsson, professor i farmako
- Page 186 and 187:
Det går inte att sammanfatta hela
- Page 188 and 189:
de yngre åldrarna, 15 till 29 år,
- Page 190 and 191:
Katti Falk, psykolog från barnpsyk
- Page 192 and 193:
Vi avrundade våra en och en halv t
- Page 194 and 195:
Seminarium V: PrimärpreventionElli
- Page 196 and 197:
KonferensdeltagareBjörling, Thomas
- Page 198 and 199:
Lönnheim, A-M Psyk öppenvårdsmot
- Page 200 and 201:
Nytzen, Ingrid Psyk kliniken Ängel