Den andra nationella nätverkskonferensen.pdf

um i stora delar av östra Europa, speciellt i det forna Sovjetunionen. Härleder samhällelig och strukturell ”transition” till våld, missbruk, depression,självmord, men också till olika andra former av riskbeteende. Mångamänniskor lever mycket riskfyllt, vilket bland annat återspeglas i attdödsorsakerna till följd av suicid och annat självdestruktivt beteendesnabbt rusat i höjden.I dessa områden stimulerar vår Mental Health-enhet på WHO till utbildning,efter att ha gått ut till länderna och undersökt situationen för att finnaunderlag till nationella handlingsprogram. Vår strategi är också att försökamotverka ”stigmata“ och ”tabun“ kring psykiska hälsoproblem och anordnadagar om Mental Health i de olika länderna. Vi medverkar också idirekt suicidpreventiva program där man bland annat de-tabuiserar densuicidala problematiken.Om man betraktar den europeiska situationen i dag så ser vi, att i östraEuropa kraftiga förändringar av suicidaliteten ägt rum. Jämför man mänoch kvinnor finner vi, att ökningen av suicidaliteten framförallt sker blandmän. Vi kan också konstatera att ökningen inträffat i fattiga, ofta lantligaområden bland män i östra delarna av Europa, exempelvis i länder somEstland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Ryska federationen.Bakgrunden till det ökande antalet självmord står att finna i de sociala,ekonomiska men också existentiella förändringarna i dessa länder ochregioner.Den ökade suicidfrekvensen har lett till att WHO har som ett mål för sinverksamhet att år 2020 ha minskat antalet självmord med en tredjedel. Ettsådant här WHO-mål är principiellt och programmatiskt och kan kanskerelativiseras. Skall det ske en substantiell minskning av suicidaliteten såmåste emellertid en hög målsättning till.Föresatsen att minska antalet självmord är också ett resultat av de ekonomiskaberäkningar som gjorts, som visar vilken belastning för samhälletbåde självmord och depression utgör, dels ekonomiskt, men också i formav subjektivt lidande och sociala konsekvenser för de drabbade; de anhörigaoch för samhället.För att belysa det komplexa i suicidaliteten skall jag här visa en bild (Bild 1)över förhållandena i Lettland, där kurvan över bruttonationalproduktensutveckling i princip omvänt reflekterar suicidkurvan. Så enkelt är det inte,att bilden återspeglar ett direkt orsakssamband, men det är ändå en intressantsamvariation mellan BNP och suicidfrekvensen.20