kulturella faktorer, existentiella faktorer och andliga faktorer. De härsenare är också viktiga, därför att den existentiella dimensionen, hur manser på själva tillvaron, det är ju något mycket grundläggande om man ståri begrepp att ta sitt liv.Ett litet kapitel i avhandlingens ram handlar om finländare, som är denstörsta inv<strong>andra</strong>rgruppen i Sverige och omfattar ca 200.000 människor,spridda över hela landet. Det motsvarar alltså fyra gånger Gotlandsbefolkning. Finländarna, särskilt finska män, har ett högt självmordstal iSverige. Ett förebyggande arbete bland denna grupp är angeläget ochbehöver uppmärksammas inom folkhälsovetenskap och sociologi. Detskulle bli väldigt kostnadseffektivt om man undersökte finnarna mer i dethär avseendet.En kortfattad översikt över min avhandling: den består av två delar, delsen epidemiologisk med sex undersökningar, och dels en kvalitativ studie.<strong>Den</strong> kvalitativa undersökningen omfattade tio suicidala öppenvårdspatienter,svenska och finska kvinnor.De epidemiologiska, kvantitativa studierna visar bland annat, att denutlandsfödda delen av Sveriges vuxna befolkning har en fördubbladsjälvmordsrisk jämfört med den svenskfödda. Detta betyder inte att allainv<strong>andra</strong>rgrupper löper lika stor risk. Inv<strong>andra</strong>re är inte en homogengrupp. Och bland etniska minoriteter finns många subgrupper. Det kanråda stora skillnader mellan olika grupper inv<strong>andra</strong>re. Ryska män, tillexempel, har fyra gånger större risk för självmord i Sverige än svenskarhar, och sedan finns det <strong>andra</strong> grupper som har lägre suiciddödlighet änsvenskarJag vill nämna också något om den sjunde delen av mitt arbete, den delsom ligger på individnivå. Det är så, att jag läst en hel del etik, och jag ärlärare i medicinsk etik, och jag tyckte att bara undersöka hur saker ochting förhåller sig utan att göra något, det är oetiskt, så därför ville jag göranågot också, skaffa kunskaper och göra någonting. <strong>Den</strong> här lilla undersökningenär ett uttryck för detta.I denna kvalitativa studie tittar jag på meningssystem. Meningssystem ärdetsamma som en människas världsbild, det kan vara en religiös eller enicke-religiös världsbild. Om man kan få en människa att berätta om sinvärldsbild, om de här existentiella frågorna, om sitt meningssystem, hurkan det då användas i förhållande till individens suicidalitet? Undersök-148
ningen bygger på en analys av identitetsuppbyggnad, där jag utgick frånobjektrelationsteori. Jag försökte se hur individerna byggt upp sin identitetoch sina relationer till <strong>andra</strong> människor både ur ett kulturellt och ur ettutvecklingspsykologiskt perspektiv.Min metodik innebar semistrukturerade djupintervjuer. Mina resultatvisar, att man också här måste titta på de vanliga riskfaktorerna försjälvmord, som psykisk sjukdom, depression och tidigare självmordsförsök,men att dessa riskfaktorer måste ställas emot självkänsla och identitet.Självkänsla är ingenting statiskt, den går att bygga upp till en sundsjälvkänsla. En sund självkänsla kan skydda mot självmord. I dennasunda självkänsla ingår upplevelsen av kontinuitet, dels av självetskontinuitet, dels av en kulturell identitet, som ger en upplevelse avsamhörighet (relating) och tillhörighet (belongingness). Att man tillhörlivet, då behöver man inte kämpa, då finns man i livet, och då kan man taemot det som erbjuds en som behandling när man är deprimerad, tillexempel.<strong>Den</strong> här bilden av en triangel, efter Erich Fromms modell, är en bild avkärleken - inte kärlek i erotisk mening, utan i den mening den grekiskatermen agape avser; människokärleken, empatin. Triangeln består av tresidor, de tre sidor som utgör grunden för denna kärlek, nämligen omsorg,ansvar och respekt.Med omsorg menar jag, att den självmordsnära människan måste lära sigatt visa omsorg om sina egna behov, bli mer tillåtande och utveckla enkänslomässig värme mot sig själv så att hon inte straffar sig själv ochavvisar sig själv från livet - tar sitt liv. Omsorgen gäller alla slags behov,kroppsliga, själsliga, sociala, kulturella, existentiella, andliga behov.Det är viktigt att den här omsorgen börjar med en själv. Många självdestruktivamänniskor har försummat sig själva under många år, kanskeutvecklat en tro på ett falskt själv och när de inte lyckats att leva upp tilldenna bild har de velat ta sitt liv. Med omsorgen följer ansvar, ansvarstagande,och respekt, för sitt eget och för <strong>andra</strong>s liv.149
- Page 1 and 2:
2000Rapport nr 2DEN ANDRA NATIONELL
- Page 3:
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGFÖRORD .....
- Page 7 and 8:
andra nationella självmordsföreby
- Page 9 and 10:
PROGRAMFredagen den 24 september 19
- Page 11:
Läser vi tidningarnas hälsobilago
- Page 14 and 15:
Bild 2:A. Trygg familj. Trevliga v
- Page 16 and 17:
Barnens situation, slutligen, är n
- Page 18 and 19:
WHO:S VISIONER FÖR SJÄLVMORDSPREV
- Page 20 and 21:
um i stora delar av östra Europa,
- Page 22 and 23:
Alla dessa förändringar kan noter
- Page 24 and 25:
En strategi gäller utbildning, ”
- Page 26 and 27:
ett lämpligt geografiskt område v
- Page 28 and 29:
ansvar och mandat. I Sverige finns
- Page 30 and 31:
Här skulle jag kort vilja sammanfa
- Page 32 and 33:
Bild 2. Noradrenalin- och dopaminsy
- Page 34 and 35:
grupp. Vi vet inte riktigt vad dett
- Page 36 and 37:
återerövra förmågan att fungera
- Page 38 and 39:
ReferenserBeasley C M, Dornseif B E
- Page 40 and 41:
kändes det som, och terapeuterna v
- Page 43 and 44:
tack vare, eller med hjälp av, pap
- Page 46 and 47:
skapar mening och värde, hur männ
- Page 48 and 49:
SPES´ målsättningar är:* Att me
- Page 50:
har det inte. En hel del är ändå
- Page 54 and 55:
SEMINARIUM II: ÄLDREModerator: Mar
- Page 56 and 57:
Hos nästan en tredjedel av de avli
- Page 58 and 59:
2. Självmord med läkemedel hos ä
- Page 60 and 61:
Självmord/100.000 invDDD/tidDDD =D
- Page 62 and 63:
BensodiazepinerAntidepressivaNeurol
- Page 64 and 65:
Psykiatriska sjukdomar är vanligt
- Page 66 and 67:
SEMINARIUM III: PRIMÄRPREVENTIONMo
- Page 68 and 69:
ens krav och förväntningar på in
- Page 70 and 71:
unga människors existentiella vill
- Page 72 and 73:
Två experimentgrupper, får se fil
- Page 74 and 75:
samhället. De dagliga kontakterna
- Page 76 and 77:
Det blev ganska snart klart att fö
- Page 78 and 79:
3.5.10 Under 1995 började ett proj
- Page 80 and 81:
samarbete med Vägverket. Skötersk
- Page 82 and 83:
I Västerås finns sju ”Ung-grupp
- Page 84 and 85:
Vallbybron kom i kontakt med, besto
- Page 86 and 87:
och därmed bidra till en negativ u
- Page 88 and 89:
land annat sex frågor om synen på
- Page 90 and 91:
Tabell 3. Dödsönskningar, självm
- Page 92 and 93:
Pettersson I-L, Arnetz B B, Arnetz
- Page 94 and 95:
förväntat. En senare undersöknin
- Page 96 and 97:
Utvecklingen av den empatiska förm
- Page 98 and 99: Från termin 1 till termin 10 blir
- Page 100 and 101: SEMINARIUM V: SJÄLVMORDSPROBLEMET
- Page 102 and 103: mycket viktig, det är här vi skal
- Page 104 and 105: När vi har ett samhälle som vi ha
- Page 106 and 107: med cykliska psykoser - man har und
- Page 108 and 109: mödrar är en ytterligare belastni
- Page 110 and 111: När vi inom Kris- och konsultteame
- Page 112 and 113: läkemedel. 238 av de 859 fallen di
- Page 114 and 115: För att sammanfatta fynden från v
- Page 116 and 117: 4. Posterpresentation av ”Råd oc
- Page 118 and 119: Det jag ska försöka göra nu, på
- Page 120 and 121: förmiddags, sade något om att det
- Page 122 and 123: DiskussionAgnes Hultén: Jag har en
- Page 124 and 125: olika dagar i månaden, för närva
- Page 126 and 127: 59 suicidfall, men på 48 fall, och
- Page 128 and 129: ehandlats - inte sagt behandlas med
- Page 130 and 131: het på över tio procent. En god v
- Page 132 and 133: i psykoterapeutisk behandling. De
- Page 134 and 135: Jag vill också berätta att vi par
- Page 136 and 137: I detta att det skall finnas ett sy
- Page 138 and 139: dessa faktiskt påverkar självmord
- Page 140 and 141: Sjukvården har mycket att göra i
- Page 142 and 143: AKTUELL FORSKNING; FOLKHÄLSOASPEKT
- Page 144 and 145: som är ganska konstant. Detta gäl
- Page 146 and 147: Och för det fjärde, slutligen: sk
- Page 150 and 151: 3. Ungdomar och depressionGunilla O
- Page 152 and 153: symtomen, men det förefaller som o
- Page 154 and 155: Tabell 1. Frekvenser av psykiatrisk
- Page 156 and 157: 4. Men ingen älskar mig. En deskri
- Page 158 and 159: Att ibland tvingas uppleva att ett
- Page 160 and 161: att 60 procent enligt egen uppfattn
- Page 162 and 163: försöket. Hälften meddelade att
- Page 164 and 165: I min avhandling genomförs först
- Page 166 and 167: Tabell 2. Fördelning av självmord
- Page 168 and 169: SJÄLVMORDET SOM SYMBOL FÖR DEN YT
- Page 170 and 171: fallit i strid under ett försök a
- Page 172 and 173: som skiljer oss från djuren. Det
- Page 174 and 175: kunde återfå större funktionsfö
- Page 176 and 177: förmedlar ett budskap till en mott
- Page 178 and 179: människan, med rätt att vara sig
- Page 180 and 181: Det intressanta med den här modell
- Page 182 and 183: Ytterligare ett exempel på att det
- Page 184 and 185: Arvid Carlsson, professor i farmako
- Page 186 and 187: Det går inte att sammanfatta hela
- Page 188 and 189: de yngre åldrarna, 15 till 29 år,
- Page 190 and 191: Katti Falk, psykolog från barnpsyk
- Page 192 and 193: Vi avrundade våra en och en halv t
- Page 194 and 195: Seminarium V: PrimärpreventionElli
- Page 196 and 197: KonferensdeltagareBjörling, Thomas
- Page 198 and 199:
Lönnheim, A-M Psyk öppenvårdsmot
- Page 200 and 201:
Nytzen, Ingrid Psyk kliniken Ängel