Den andra nationella nätverkskonferensen.pdf

och därmed bidra till en negativ utveckling av den suicidala processen iriktning mot upprepade självmordsförsök eller fullbordat självmord.Kraven är således höga på den psykiatriska personalens kunskap ochpsykologiska förmåga att bemöta den självmordsnära patientens ångestoch hopplöshet. Till dessa höga krav kommer, att mötet med en självmordsnärapatient kan väcka den egna rädslan och ångesten inför döden,och hos sårbara individer kanske även väcka den egna suicidaliteten. Detfinns rapporter om överdödlighet i självmord bland psykiatrer av bådakönen (Rich & Pitts, 1980; Arnetz et al, 1986; Carpenter et al, 1997) jämförtmed läkare från andra medicinska specialiteter och också en överdödligheti självmord bland manliga mentalskötare (Stefansson & Wicks, 1991)jämfört med den manliga befolkningen i övrigt.Av de internationellt publicerade enkätundersökningar (Oulkinoura et al,1989; Gustavsson et al, 1997; Samuelsson et al, 1997) som utförts blandläkare och sjuksköterskor inom den psykiatriska vården framkommer, attmellan 33-37 procent rapporterat att de haft självmordstankar någon gångunder livet, och mellan 6-11 procent att de haft självmordstankar undersenaste året. Mellan 5-14 procent rapporterade att de gjort ett självmordsförsöknågon gång under sin livstid.Den psykiatriska personalens arbetsmiljö, attityder ochsuicidalitetVid Centrum för suicidforskning och prevention genomfördes under år1994 en undersökning av stödjande respektive försvårande faktorer i denpsykiatriska personalens arbete med självmordsnära patienter, av personalensattityder till självmordsnära patienter samt av dess egna suicidalitet.En enkät med sammanlagt 133 frågor tillställdes ett slumpmässigturval (1724 personer) av den psykiatriska personalen inom Stockholmsläns landsting. Enkäten besvarades av 1010 anställda (59 procent av demsom fått enkäten).ArbetsmiljöAv de 1010 anställda som besvarade enkäten, svarade 514 personer avdem som regelbundet arbetade med självmordsnära patienter (det villsäga de träffade självmordsnära patienter en gång per månad eller oftare)på samtliga frågor om arbetsmiljö.Vid jämförelser mellan de tre yrkesgrupperna (Tabell 1) framkom, attsjuksköterskor/mentalskötare utgjorde den grupp som i minst utsträck-86