3. Ungdomar och depressionGunilla Olsson, överläkare i psykiatri, Barn- och ungdomspsykiatriskakliniken, UppsalaMin avhandling handlar om depression, inte om självmord. Vad jag skallberätta om i dag är dels förekomsten av depression, hur sjukdomsbildenser ut, vad ungdomarna har för press på sig psykosocialt, och hur derassociala nätverk ser ut, och jämföra detta med hur det ser ut för en kontrollgruppfriska ungdomar.<strong>Den</strong> här undersökningen är gjord på 2 300 tonåringar som går i förstaårskursen i gymnasiet och är 16 - 17 år gamla. 2300 har deltagit i ensjälvskattning där vi frågat om depressionssymtom. Där har vi lagt till enfråga som gällde huruvida de gjort ett självmordsförsök.Vi fick ett mycket högt deltagande, på 93 procent, vilket är sällsynt isådana här undersökningar. Tyvärr är det så att i den grupp vi inte nåddeåterfinns mycket missanpassade ungdomar, i synnerhet pojkar, vilketmedför, att alla siffror jag visar antagligen är för låga.Flickorna skattar sig oftare som deprimerade. Vi har använt två olikaskalor, dels BDI, Beck´s Depression Inventory, dels Center for EpidemiologicalStudies´ Depression, Child. Skalorna ligger på olika poängnivåer men vi fårungefär lika många som ”fastnar” på båda skalorna och båda skalornaförefaller ungefär lika bra, men de går bara delvis omlott. Det finns alltsåungdomar som bara fastnar på den ena av skalorna.Självmordsförsöken kryssade ungdomarna i förvånansvärt ofta, mensedan har jag lärt mig, att så här ser det ut i europeiska länder, de liggerpå över 5 procent i sådana här åldrar.I nästa steg intervjuade vi alla dem som hade höga poäng på depressionsskalorna.Det var sammanlagt 284 individer, och vi lyckades få 251 tillintervjuer. Bortfallet beror mest på sådana som ramlat ur skolan, så vi harinte fått tag på dem, trots att jag flitigt jagade dem. Vi fick i alla fall 88procent deltagare i intervjuerna, medan alla frekvenssiffror är räknade påde totala 2300, vilket igen gör att siffrorna blivit i underkant. Jag tyckerdock det är bättre att lägga fram det så, då kan de inte tolkas som överdrifteri alla fall.150
Totalt sett hade 5,8 procent av ungdomar i gymnasiets årskurs 1 endepression. En del hade haft en Major depressive Disorder, MDD, men hadeinte under det här året, då undersökningen gjordes, det, utan hade enkvarstående dystymi, vilket är ett vanligt mönster hos ungdomar. Blandde här 5,8 procent som hade en MDD så hade den större delen, 4,6 procent,ett långdraget förlopp. Så hade vi också dem som hade en dystymimen inte hade haft någon djupare depression. Som ni ser är vi uppe i över8 procent med depressionsdiagnos under det senaste året, och det ärganska mycket.Det här verkar inte vara någonting som kommit plötsligt. Väldigt mångahar haft tecken tidigare till att psykiskt inte må bra. Många hade haftångestsymtom under barndomen. Sedan är det sannolikt så, att en del haftmer depressiva symtom också, men det kunde inte det här intervjuformuläretsom vi använde fånga upp.Jag har också tagit fram ungdomar med ADHD-diagnos, därför att barnmed ADHD har en ökad risk för att få depressioner. Det här är alltsåmatchade par på 186 barn med depressionsdiagnos och 186 som aldrignågonsin haft depression. Man ser då, att knappt en enda elev, 0,5procent, av de friska hade diagnosen ADHD, medan så många som 15procent av barnen med depression också hade ADHD-diagnos.När barnen sedan kommer till tonåren och får sin depression, så är ettmönster att många av ungdomarna får en ångestdiagnos samtidigt, fastänvi vet att ångest ju starkt ingår i depressionerna också, men det skiljerändå ut i diagnossystemet. Sedan har vi 25 procent som har CD. ConductDisorder, uppförandestörningar. Det handlar om alltifrån att de skolkar,ljuger, snattar, stjäl och så vidare och upp till allvarligare saker. <strong>Den</strong> härgruppen är stor, och detta är den diagnos som skiljer mellan pojkar ochflickor. I övrigt ser det lika ut, men pojkar uppvisar mer ConductDisorder- och mer ADHD-diagnoser.Missbruket skiljer här också klart. Det är 9 procent bland de deprimerade,där en tredjedel missbrukar alkohol, en tredjedel blandmissbrukar och entredjedel sysslar med sniffning eller droger.Hypomanitillståndet kommer tidigt 16 procent rapporterar sådanasymtom. Det är dessa vi har att räkna med som bipolära affektivt sjuka ien framtid. Man får fråga mycket noga för att komma åt de här151
- Page 1 and 2:
2000Rapport nr 2DEN ANDRA NATIONELL
- Page 3:
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGFÖRORD .....
- Page 7 and 8:
andra nationella självmordsföreby
- Page 9 and 10:
PROGRAMFredagen den 24 september 19
- Page 11:
Läser vi tidningarnas hälsobilago
- Page 14 and 15:
Bild 2:A. Trygg familj. Trevliga v
- Page 16 and 17:
Barnens situation, slutligen, är n
- Page 18 and 19:
WHO:S VISIONER FÖR SJÄLVMORDSPREV
- Page 20 and 21:
um i stora delar av östra Europa,
- Page 22 and 23:
Alla dessa förändringar kan noter
- Page 24 and 25:
En strategi gäller utbildning, ”
- Page 26 and 27:
ett lämpligt geografiskt område v
- Page 28 and 29:
ansvar och mandat. I Sverige finns
- Page 30 and 31:
Här skulle jag kort vilja sammanfa
- Page 32 and 33:
Bild 2. Noradrenalin- och dopaminsy
- Page 34 and 35:
grupp. Vi vet inte riktigt vad dett
- Page 36 and 37:
återerövra förmågan att fungera
- Page 38 and 39:
ReferenserBeasley C M, Dornseif B E
- Page 40 and 41:
kändes det som, och terapeuterna v
- Page 43 and 44:
tack vare, eller med hjälp av, pap
- Page 46 and 47:
skapar mening och värde, hur männ
- Page 48 and 49:
SPES´ målsättningar är:* Att me
- Page 50:
har det inte. En hel del är ändå
- Page 54 and 55:
SEMINARIUM II: ÄLDREModerator: Mar
- Page 56 and 57:
Hos nästan en tredjedel av de avli
- Page 58 and 59:
2. Självmord med läkemedel hos ä
- Page 60 and 61:
Självmord/100.000 invDDD/tidDDD =D
- Page 62 and 63:
BensodiazepinerAntidepressivaNeurol
- Page 64 and 65:
Psykiatriska sjukdomar är vanligt
- Page 66 and 67:
SEMINARIUM III: PRIMÄRPREVENTIONMo
- Page 68 and 69:
ens krav och förväntningar på in
- Page 70 and 71:
unga människors existentiella vill
- Page 72 and 73:
Två experimentgrupper, får se fil
- Page 74 and 75:
samhället. De dagliga kontakterna
- Page 76 and 77:
Det blev ganska snart klart att fö
- Page 78 and 79:
3.5.10 Under 1995 började ett proj
- Page 80 and 81:
samarbete med Vägverket. Skötersk
- Page 82 and 83:
I Västerås finns sju ”Ung-grupp
- Page 84 and 85:
Vallbybron kom i kontakt med, besto
- Page 86 and 87:
och därmed bidra till en negativ u
- Page 88 and 89:
land annat sex frågor om synen på
- Page 90 and 91:
Tabell 3. Dödsönskningar, självm
- Page 92 and 93:
Pettersson I-L, Arnetz B B, Arnetz
- Page 94 and 95:
förväntat. En senare undersöknin
- Page 96 and 97:
Utvecklingen av den empatiska förm
- Page 98 and 99:
Från termin 1 till termin 10 blir
- Page 100 and 101: SEMINARIUM V: SJÄLVMORDSPROBLEMET
- Page 102 and 103: mycket viktig, det är här vi skal
- Page 104 and 105: När vi har ett samhälle som vi ha
- Page 106 and 107: med cykliska psykoser - man har und
- Page 108 and 109: mödrar är en ytterligare belastni
- Page 110 and 111: När vi inom Kris- och konsultteame
- Page 112 and 113: läkemedel. 238 av de 859 fallen di
- Page 114 and 115: För att sammanfatta fynden från v
- Page 116 and 117: 4. Posterpresentation av ”Råd oc
- Page 118 and 119: Det jag ska försöka göra nu, på
- Page 120 and 121: förmiddags, sade något om att det
- Page 122 and 123: DiskussionAgnes Hultén: Jag har en
- Page 124 and 125: olika dagar i månaden, för närva
- Page 126 and 127: 59 suicidfall, men på 48 fall, och
- Page 128 and 129: ehandlats - inte sagt behandlas med
- Page 130 and 131: het på över tio procent. En god v
- Page 132 and 133: i psykoterapeutisk behandling. De
- Page 134 and 135: Jag vill också berätta att vi par
- Page 136 and 137: I detta att det skall finnas ett sy
- Page 138 and 139: dessa faktiskt påverkar självmord
- Page 140 and 141: Sjukvården har mycket att göra i
- Page 142 and 143: AKTUELL FORSKNING; FOLKHÄLSOASPEKT
- Page 144 and 145: som är ganska konstant. Detta gäl
- Page 146 and 147: Och för det fjärde, slutligen: sk
- Page 148 and 149: kulturella faktorer, existentiella
- Page 152 and 153: symtomen, men det förefaller som o
- Page 154 and 155: Tabell 1. Frekvenser av psykiatrisk
- Page 156 and 157: 4. Men ingen älskar mig. En deskri
- Page 158 and 159: Att ibland tvingas uppleva att ett
- Page 160 and 161: att 60 procent enligt egen uppfattn
- Page 162 and 163: försöket. Hälften meddelade att
- Page 164 and 165: I min avhandling genomförs först
- Page 166 and 167: Tabell 2. Fördelning av självmord
- Page 168 and 169: SJÄLVMORDET SOM SYMBOL FÖR DEN YT
- Page 170 and 171: fallit i strid under ett försök a
- Page 172 and 173: som skiljer oss från djuren. Det
- Page 174 and 175: kunde återfå större funktionsfö
- Page 176 and 177: förmedlar ett budskap till en mott
- Page 178 and 179: människan, med rätt att vara sig
- Page 180 and 181: Det intressanta med den här modell
- Page 182 and 183: Ytterligare ett exempel på att det
- Page 184 and 185: Arvid Carlsson, professor i farmako
- Page 186 and 187: Det går inte att sammanfatta hela
- Page 188 and 189: de yngre åldrarna, 15 till 29 år,
- Page 190 and 191: Katti Falk, psykolog från barnpsyk
- Page 192 and 193: Vi avrundade våra en och en halv t
- Page 194 and 195: Seminarium V: PrimärpreventionElli
- Page 196 and 197: KonferensdeltagareBjörling, Thomas
- Page 198 and 199: Lönnheim, A-M Psyk öppenvårdsmot
- Page 200 and 201:
Nytzen, Ingrid Psyk kliniken Ängel