Den andra nationella nätverkskonferensen.pdf

Livssyn och suicidalitetFör att kunna jämföra den här undersökta psykiatripersonalen mednormalbefolkningen ställde vi samma år, 1994, samma frågor om självmordstankaroch självmordsförsök till ett slumpmässigt urval av befolkningeni åldersgruppen 20-64 år i Stockholms län. Efter ålders- och/ellerkönsstandardisering fann vi en signifikant skillnad mellan den psykiatriskapersonalen och befolkningen när det gällde parametern ”självmordstankarnågonsin”, vilket den psykiatriska personalen uppgav sig hahaft till 41 procent men normalbefolkningen endast till 21 procent. Dennaskillnad gällde både män och kvinnor.Vad gällde parametern “självmordsförsök någonsin” fann vi också ensignifikant skillnad mellan den kvinnliga psykiatriska personalen, där6 procent hade gjort ett självmordsförsök, mot 4 procent av normalbefolkningenskvinnor. Vid fördjupade analyser av den kvinnliga personaleninom den psykiatriska vården framgick, att det var de kvinnligasjuksköterskorna/mentalskötarna som rapporterade högst andel självmordsförsöknågonsin (7 procent). Däremot befanns inga skillnaderföreligga när det gällde parametern ”självmordstankar eller självmordsförsökunder senaste året” mellan dessa och övriga personalkategorier.När det gäller livstidsprevalensen av självmordstankar är det inte uteslutet,att resultaten har påverkats av i vilken mån en individ blir påmind omsina självmordstankar eller inte. Den psykiatriska personalens ständigamöte med självmordsnära individer kan medföra att de lättare minnstidigare självmordstankar än personer som i sitt dagliga liv inte kommer ikontakt med denna problematik. Det är svårare att tänka sig att en såallvarlig handling som självmordsförsök är lika lätt att glömma ellerförtränga som enbart tanken på detsamma. En annan förklaring tillskillnaderna kan därför återfinnas i så kallad ”urvalsbias” (= snedvrideturval), nämligen på så vis, att det är tänkbart att personer med en visspersonlighet i större utsträckning väljer yrken där deras uppgift är attvårda och behandla andra personer med liknande problem.Vid jämförelser mellan de olika yrkeskategorierna inom den psykiatriskavården (Tabell 3) visar det sig, att psykiatrer rapporterar såväl dödsönskningarsom självmordstankar någon gång under livet i mindreutsträckning än sjuksköterskor/mentalskötare och paramedicinare gör.89