mödrar är en ytterligare belastning, som gör att de faller igenom. Det kanfinnas många olika anledningar till könsfördelningen, men faktum kvarstår,att det mer sällan är fäderna som gjort ett självmordsförsök, även omdet naturligtvis förekommer.Vad är det då vi inom Kris- och konsultteamet försöker göra? <strong>Den</strong> kanskeallra mest bärande tanken vi arbetar efter är att försöka bryta hemlighetsmakeriet,att bryta förtegenheten kring vad som händer. Att bryta justdet som vi hörde Billy Ehn berätta om - att inte få en sömntablett när manfått veta att pappa är död eller pappa är på sjukhus, och sedan få levatrettio år innan det här traumat pockar på så mycket att det kommer upptill ytan igen.Att försöka befrämja en öppenhet kring det inträffade. Barnen riskerarannars att hamna i något som vi kallar ett känslomässigt laddat tomrum.Antingen barnen är små eller stora, orienterar de nämligen efter detkänslomässiga klimatet i familjen. När något sådant inträffar, som att enförälder, eller för den delen ett syskon, gör ett självmordsförsök, så väcksstarka och mycket motstridiga känslor hos de anhöriga - förtvivlan, sorg,ilska, vrede, skam. Alla dessa starka känslor känner barnen av. De blirvarse att något allvarligt hänt. Får de inte veta, så lär de sig två saker:* Dels att när man råkar ut för starka känslor, så ska man bära dem själv.Man kan inte få hjälp, utan man ska gå ifrån var<strong>andra</strong>. Barnen lär sigalltså att gå åt ensamheten till, inte gå åt gemenskapen och delaktighetentill.* Dels lär de sig, att ”du är för liten, för obetydlig, för värdelös för att fåvara med om det här stora svåra” - något som urholkar barnets självtillitännu mer. Barnets tillit är ju redan så rejält ruckad av att de vuxnablir så upptagna av någonting, vad det nu är.Vägen ur detta är att skapa delaktighet, och skapa det som Antonowskitalade om: känslan av sammanhang. Känslan av sammanhang består avde tre faktorerna: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Begriplighet - att göra det som händer i samband med ett självmordsförsökbegripligt för barnet.Hanterbarhet - att hjälpa barnen att hitta vägar att hantera den uppkomnasituationen.108
Meningsfullhet - handlar både om ordets kognitiva aspekt, att intellektuelltförstå, men det handlar också om delaktighet, att med någon kunna delaalla de känslor som väcks inom en, att inte vara ensam med dessa. Det ärjust här som jag ser att vuxenpsykiatrin och barnpsykiatrin går samman.Barnen behöver till en del vara delaktiga i föräldrarnas smärta. Föräldrarnamår också bra av att veta, att de kan dela med sina barn det härsvåra de går igenom.Nu menar jag verkligen inte att man ska göra barnen vuxna, utan dettamåste ske med den expertis som vi har på bägge sidor, både inomvuxenpsykiatrin och inom barnpsykiatrin, där vi har expertisen att talamed barn om svåra saker, att fungera som tolkar mellan föräldrar ochbarn, förstå barnens teckenspråk, kroppsspråk, deras sätt att uttrycka sigoch förmedla detta till föräldrarna, för att öka deras förståelse för hurbarnen tänker kring det inträffade. Och samtidigt hjälpa föräldrarna attföra fram till barnen vad det är som händer på ett sätt som är rimligt förbarnen, som barnen kan förstå.Något av det viktigaste vi har som skydd för vår psykiska hälsa är det härmed att samtala, vår symboliseringsförmåga, färdigheten att ge ord åt detallra svåraste. Vi vet att den förmågan befrämjar den psykiska hälsan. Dethär är inte minst viktigt, när ett självmordsförsök är ett faktum.Att samtala kräver naturligtvis väldigt mycket mod, mod från alla inblandade,från den som har gjort självmordsförsöket, från de anhöriga ochfrån barnen, och inte minst från oss professionella. Att orka, våga stå däroch finnas med familjerna i att börja tala om det här svåra. När en sådanhär sak inträffar, gör det en väldig skillnad för barnen, om de kan talamed föräldrarna om vad som sker. Och för föräldrarna gör det också enväldig skillnad om de kan tala om sitt självmordsförsök, att de kan förklaraatt de hade ”gått rätt in i väggen” eller vilket uttryck de nu väljer.Bakom detta, bortom denna handling, finns en förälder som vill försökaälska sina barn, som egentligen inte vill överge sina barn.Hur ser då vårt samarbete rent faktiskt ut? Vid suicidförsöket kommerföräldern till den somatiska sjukvården, och där görs det då som sagt såsmåningom en bedömning om han eller hon skall läggas in på vuxenpsykiatrinsavdelning 31. På den här avdelningen gör man en grundligbiosocial utredning. Man tar också reda på om patienten har barn och omdet är rimligt att koppla in Kris- och konsultteamet, och så erbjuds föräldrarnadenna möjlighet.109
- Page 1 and 2:
2000Rapport nr 2DEN ANDRA NATIONELL
- Page 3:
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGFÖRORD .....
- Page 7 and 8:
andra nationella självmordsföreby
- Page 9 and 10:
PROGRAMFredagen den 24 september 19
- Page 11:
Läser vi tidningarnas hälsobilago
- Page 14 and 15:
Bild 2:A. Trygg familj. Trevliga v
- Page 16 and 17:
Barnens situation, slutligen, är n
- Page 18 and 19:
WHO:S VISIONER FÖR SJÄLVMORDSPREV
- Page 20 and 21:
um i stora delar av östra Europa,
- Page 22 and 23:
Alla dessa förändringar kan noter
- Page 24 and 25:
En strategi gäller utbildning, ”
- Page 26 and 27:
ett lämpligt geografiskt område v
- Page 28 and 29:
ansvar och mandat. I Sverige finns
- Page 30 and 31:
Här skulle jag kort vilja sammanfa
- Page 32 and 33:
Bild 2. Noradrenalin- och dopaminsy
- Page 34 and 35:
grupp. Vi vet inte riktigt vad dett
- Page 36 and 37:
återerövra förmågan att fungera
- Page 38 and 39:
ReferenserBeasley C M, Dornseif B E
- Page 40 and 41:
kändes det som, och terapeuterna v
- Page 43 and 44:
tack vare, eller med hjälp av, pap
- Page 46 and 47:
skapar mening och värde, hur männ
- Page 48 and 49:
SPES´ målsättningar är:* Att me
- Page 50:
har det inte. En hel del är ändå
- Page 54 and 55:
SEMINARIUM II: ÄLDREModerator: Mar
- Page 56 and 57:
Hos nästan en tredjedel av de avli
- Page 58 and 59: 2. Självmord med läkemedel hos ä
- Page 60 and 61: Självmord/100.000 invDDD/tidDDD =D
- Page 62 and 63: BensodiazepinerAntidepressivaNeurol
- Page 64 and 65: Psykiatriska sjukdomar är vanligt
- Page 66 and 67: SEMINARIUM III: PRIMÄRPREVENTIONMo
- Page 68 and 69: ens krav och förväntningar på in
- Page 70 and 71: unga människors existentiella vill
- Page 72 and 73: Två experimentgrupper, får se fil
- Page 74 and 75: samhället. De dagliga kontakterna
- Page 76 and 77: Det blev ganska snart klart att fö
- Page 78 and 79: 3.5.10 Under 1995 började ett proj
- Page 80 and 81: samarbete med Vägverket. Skötersk
- Page 82 and 83: I Västerås finns sju ”Ung-grupp
- Page 84 and 85: Vallbybron kom i kontakt med, besto
- Page 86 and 87: och därmed bidra till en negativ u
- Page 88 and 89: land annat sex frågor om synen på
- Page 90 and 91: Tabell 3. Dödsönskningar, självm
- Page 92 and 93: Pettersson I-L, Arnetz B B, Arnetz
- Page 94 and 95: förväntat. En senare undersöknin
- Page 96 and 97: Utvecklingen av den empatiska förm
- Page 98 and 99: Från termin 1 till termin 10 blir
- Page 100 and 101: SEMINARIUM V: SJÄLVMORDSPROBLEMET
- Page 102 and 103: mycket viktig, det är här vi skal
- Page 104 and 105: När vi har ett samhälle som vi ha
- Page 106 and 107: med cykliska psykoser - man har und
- Page 110 and 111: När vi inom Kris- och konsultteame
- Page 112 and 113: läkemedel. 238 av de 859 fallen di
- Page 114 and 115: För att sammanfatta fynden från v
- Page 116 and 117: 4. Posterpresentation av ”Råd oc
- Page 118 and 119: Det jag ska försöka göra nu, på
- Page 120 and 121: förmiddags, sade något om att det
- Page 122 and 123: DiskussionAgnes Hultén: Jag har en
- Page 124 and 125: olika dagar i månaden, för närva
- Page 126 and 127: 59 suicidfall, men på 48 fall, och
- Page 128 and 129: ehandlats - inte sagt behandlas med
- Page 130 and 131: het på över tio procent. En god v
- Page 132 and 133: i psykoterapeutisk behandling. De
- Page 134 and 135: Jag vill också berätta att vi par
- Page 136 and 137: I detta att det skall finnas ett sy
- Page 138 and 139: dessa faktiskt påverkar självmord
- Page 140 and 141: Sjukvården har mycket att göra i
- Page 142 and 143: AKTUELL FORSKNING; FOLKHÄLSOASPEKT
- Page 144 and 145: som är ganska konstant. Detta gäl
- Page 146 and 147: Och för det fjärde, slutligen: sk
- Page 148 and 149: kulturella faktorer, existentiella
- Page 150 and 151: 3. Ungdomar och depressionGunilla O
- Page 152 and 153: symtomen, men det förefaller som o
- Page 154 and 155: Tabell 1. Frekvenser av psykiatrisk
- Page 156 and 157: 4. Men ingen älskar mig. En deskri
- Page 158 and 159:
Att ibland tvingas uppleva att ett
- Page 160 and 161:
att 60 procent enligt egen uppfattn
- Page 162 and 163:
försöket. Hälften meddelade att
- Page 164 and 165:
I min avhandling genomförs först
- Page 166 and 167:
Tabell 2. Fördelning av självmord
- Page 168 and 169:
SJÄLVMORDET SOM SYMBOL FÖR DEN YT
- Page 170 and 171:
fallit i strid under ett försök a
- Page 172 and 173:
som skiljer oss från djuren. Det
- Page 174 and 175:
kunde återfå större funktionsfö
- Page 176 and 177:
förmedlar ett budskap till en mott
- Page 178 and 179:
människan, med rätt att vara sig
- Page 180 and 181:
Det intressanta med den här modell
- Page 182 and 183:
Ytterligare ett exempel på att det
- Page 184 and 185:
Arvid Carlsson, professor i farmako
- Page 186 and 187:
Det går inte att sammanfatta hela
- Page 188 and 189:
de yngre åldrarna, 15 till 29 år,
- Page 190 and 191:
Katti Falk, psykolog från barnpsyk
- Page 192 and 193:
Vi avrundade våra en och en halv t
- Page 194 and 195:
Seminarium V: PrimärpreventionElli
- Page 196 and 197:
KonferensdeltagareBjörling, Thomas
- Page 198 and 199:
Lönnheim, A-M Psyk öppenvårdsmot
- Page 200 and 201:
Nytzen, Ingrid Psyk kliniken Ängel