4. Posterpresentation av ”Råd och anvisningar tillsjukvårdspersonal som vårdar självmordsnärabarn och ungdomar”Birgit Frisén-Andersson, läkarsekreterare, Nationellt ochStockholms läns landstings centrum för suicidforskning ochprevention av psykisk ohälsa, StockholmTre projektdokument, ”Råd och anvisningar till sjukvårdspersonal somvårdar självmordsnära barn/ungdomar på intensivvårdsavdelning, akutmottagningrespektive vårdavdelning” har nyligen sammanställts avmedarbetare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska sjukhuset ochNationellt och Stockholms läns landsting centrum för suicidforskning ochprevention av psykisk ohälsa.Arbetsgruppen, som bildats inom ramen för Nätverket för självmordspreventioni Stockholm-Gotlandsregionen, tar gärna emot synpunkter frånmedarbetare och patienter för att vidareutveckla informationsdokumentenpå bästa möjliga sätt. Kontaktperson vid centret är Birgit Frisén-Andersson, telefon 08-728 70 26.De preliminära broschyrerna kan beställas kostnadsfritt från Nationelltoch Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och preventionav psykisk ohälsa, Box 230, 171 77 Stockholm, fax 08-30 64 39,e-post suicid.forskning@ipm.ki.se.5. Att umgås med självmordstankar. En personligberättelseElin Lindh, fil. stud., UmeåJag är 24 år och jag är student här vid Umeå universitet. Jag tänkte börjamed att läsa något för er, något som jag skrev i ett brev till en vän förnågra år sedan:Vad gör människor med sin sorg, sin frustration, sin vanmakt och rädsla? Varfinns allt vemod någonstans? Stoppar människor ner sin förtvivlan i små påsar,med tårar på och gömmer dem, långt ned i ryggsäcken? Och vad händer närpåsen är full? Byter de, till säckar? Och hur gör jag?116
Jag gör likadant, men påsen har blivit för tung, och jag har svårt att hitta gömställen.Det är konstigt, just när jag trodde mig se en skymt av världen utanför, av detsom är liv, blir mörkret totalt. Portarna slår igen till depressionens fängelse. Medett fruktansvärt ödesmättat slammer slår de igen, och jag är kvar. Innanför.När skrivandet är den enda räddningen, ska man skriva då? När den sista nagelnär avbiten, när det inte längre finns några rena strumpor kvar i garderoben, ochnär teburkarna gapar tomma i skafferiet, ska man skriva då? När man borstartänderna, bara för att det är det enda som gör en till människa? Det enda somskiljer en från dårskapen? Är det inte bara konstgjord andning att fortsätta?Det är mycket tyst här nu, som det alltid tycks bli i mina rum, hur hoppfulltdet än börjar, hur full av tillförsikt jag än flyttar in. Rum som bebosav mig fylls förr eller senare av tystnad. Inte den rogivande tystnaden,utan den tystnad som kväver. Tomrum, utan tankar, utan drömmar,förhoppningar eller storstilade planer.Vad hände med sången, med ljuset, med leendet, som inte krävde någonansträngning? Någonstans gick det förlorat. Just så tycks det mig, somförlorad tid, som om någon stjäl från mig. Tid och kraft. Men ingen finnsatt anklaga för brottet, ingen misstänkt, inga vittnen till händelsen. Kvarstår jag. Var finns brottsofferjourerna? Till dem som bestulits på sinaförhoppningar utbetalas ingen ersättning.* Ja, varför berättar jag det här, för er? Just själva skrivandet har haft storbetydelse för mig som ett sätt att uttrycka mig. Jag tror att man kananvända <strong>andra</strong> sätt, man kanske spelar teater, idrottar, gör musik,skriver dikter - men på något sätt hittar man en uttrycksform som enstrategi många gånger, just för att man inte pratar om det, inte pratarom det som är svårt, om det som är svårt att hantera, tankar som rördet som man uppfattar som tabubelagt när man är ung.Varför berättar jag nu det här för er? Dels så tror jag att det har ett värde isig att berätta, att man genom att berätta både avdramatiserar detta ochgör det möjligt att tala om. Det blir mindre tabubelagt och det blir mindreladdat, och det önskar jag att det hade varit också för mig, tidigare, tillskillnad från hur jag kan prata om det här idag.117
- Page 1 and 2:
2000Rapport nr 2DEN ANDRA NATIONELL
- Page 3:
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGFÖRORD .....
- Page 7 and 8:
andra nationella självmordsföreby
- Page 9 and 10:
PROGRAMFredagen den 24 september 19
- Page 11:
Läser vi tidningarnas hälsobilago
- Page 14 and 15:
Bild 2:A. Trygg familj. Trevliga v
- Page 16 and 17:
Barnens situation, slutligen, är n
- Page 18 and 19:
WHO:S VISIONER FÖR SJÄLVMORDSPREV
- Page 20 and 21:
um i stora delar av östra Europa,
- Page 22 and 23:
Alla dessa förändringar kan noter
- Page 24 and 25:
En strategi gäller utbildning, ”
- Page 26 and 27:
ett lämpligt geografiskt område v
- Page 28 and 29:
ansvar och mandat. I Sverige finns
- Page 30 and 31:
Här skulle jag kort vilja sammanfa
- Page 32 and 33:
Bild 2. Noradrenalin- och dopaminsy
- Page 34 and 35:
grupp. Vi vet inte riktigt vad dett
- Page 36 and 37:
återerövra förmågan att fungera
- Page 38 and 39:
ReferenserBeasley C M, Dornseif B E
- Page 40 and 41:
kändes det som, och terapeuterna v
- Page 43 and 44:
tack vare, eller med hjälp av, pap
- Page 46 and 47:
skapar mening och värde, hur männ
- Page 48 and 49:
SPES´ målsättningar är:* Att me
- Page 50:
har det inte. En hel del är ändå
- Page 54 and 55:
SEMINARIUM II: ÄLDREModerator: Mar
- Page 56 and 57:
Hos nästan en tredjedel av de avli
- Page 58 and 59:
2. Självmord med läkemedel hos ä
- Page 60 and 61:
Självmord/100.000 invDDD/tidDDD =D
- Page 62 and 63:
BensodiazepinerAntidepressivaNeurol
- Page 64 and 65:
Psykiatriska sjukdomar är vanligt
- Page 66 and 67: SEMINARIUM III: PRIMÄRPREVENTIONMo
- Page 68 and 69: ens krav och förväntningar på in
- Page 70 and 71: unga människors existentiella vill
- Page 72 and 73: Två experimentgrupper, får se fil
- Page 74 and 75: samhället. De dagliga kontakterna
- Page 76 and 77: Det blev ganska snart klart att fö
- Page 78 and 79: 3.5.10 Under 1995 började ett proj
- Page 80 and 81: samarbete med Vägverket. Skötersk
- Page 82 and 83: I Västerås finns sju ”Ung-grupp
- Page 84 and 85: Vallbybron kom i kontakt med, besto
- Page 86 and 87: och därmed bidra till en negativ u
- Page 88 and 89: land annat sex frågor om synen på
- Page 90 and 91: Tabell 3. Dödsönskningar, självm
- Page 92 and 93: Pettersson I-L, Arnetz B B, Arnetz
- Page 94 and 95: förväntat. En senare undersöknin
- Page 96 and 97: Utvecklingen av den empatiska förm
- Page 98 and 99: Från termin 1 till termin 10 blir
- Page 100 and 101: SEMINARIUM V: SJÄLVMORDSPROBLEMET
- Page 102 and 103: mycket viktig, det är här vi skal
- Page 104 and 105: När vi har ett samhälle som vi ha
- Page 106 and 107: med cykliska psykoser - man har und
- Page 108 and 109: mödrar är en ytterligare belastni
- Page 110 and 111: När vi inom Kris- och konsultteame
- Page 112 and 113: läkemedel. 238 av de 859 fallen di
- Page 114 and 115: För att sammanfatta fynden från v
- Page 118 and 119: Det jag ska försöka göra nu, på
- Page 120 and 121: förmiddags, sade något om att det
- Page 122 and 123: DiskussionAgnes Hultén: Jag har en
- Page 124 and 125: olika dagar i månaden, för närva
- Page 126 and 127: 59 suicidfall, men på 48 fall, och
- Page 128 and 129: ehandlats - inte sagt behandlas med
- Page 130 and 131: het på över tio procent. En god v
- Page 132 and 133: i psykoterapeutisk behandling. De
- Page 134 and 135: Jag vill också berätta att vi par
- Page 136 and 137: I detta att det skall finnas ett sy
- Page 138 and 139: dessa faktiskt påverkar självmord
- Page 140 and 141: Sjukvården har mycket att göra i
- Page 142 and 143: AKTUELL FORSKNING; FOLKHÄLSOASPEKT
- Page 144 and 145: som är ganska konstant. Detta gäl
- Page 146 and 147: Och för det fjärde, slutligen: sk
- Page 148 and 149: kulturella faktorer, existentiella
- Page 150 and 151: 3. Ungdomar och depressionGunilla O
- Page 152 and 153: symtomen, men det förefaller som o
- Page 154 and 155: Tabell 1. Frekvenser av psykiatrisk
- Page 156 and 157: 4. Men ingen älskar mig. En deskri
- Page 158 and 159: Att ibland tvingas uppleva att ett
- Page 160 and 161: att 60 procent enligt egen uppfattn
- Page 162 and 163: försöket. Hälften meddelade att
- Page 164 and 165: I min avhandling genomförs först
- Page 166 and 167:
Tabell 2. Fördelning av självmord
- Page 168 and 169:
SJÄLVMORDET SOM SYMBOL FÖR DEN YT
- Page 170 and 171:
fallit i strid under ett försök a
- Page 172 and 173:
som skiljer oss från djuren. Det
- Page 174 and 175:
kunde återfå större funktionsfö
- Page 176 and 177:
förmedlar ett budskap till en mott
- Page 178 and 179:
människan, med rätt att vara sig
- Page 180 and 181:
Det intressanta med den här modell
- Page 182 and 183:
Ytterligare ett exempel på att det
- Page 184 and 185:
Arvid Carlsson, professor i farmako
- Page 186 and 187:
Det går inte att sammanfatta hela
- Page 188 and 189:
de yngre åldrarna, 15 till 29 år,
- Page 190 and 191:
Katti Falk, psykolog från barnpsyk
- Page 192 and 193:
Vi avrundade våra en och en halv t
- Page 194 and 195:
Seminarium V: PrimärpreventionElli
- Page 196 and 197:
KonferensdeltagareBjörling, Thomas
- Page 198 and 199:
Lönnheim, A-M Psyk öppenvårdsmot
- Page 200 and 201:
Nytzen, Ingrid Psyk kliniken Ängel