Den andra nationella nätverkskonferensen.pdf

ångest, förvirring och rus. Alltför ofta blir det slumpen, som fäller utslagetmellan liv och död, mellan självmordsförsök eller självmord.Vår tids självmordI den traditionellt polariserade synen på självmord står normer ochkontroll i centrum. Detta synätt har vuxit fram i ett manligt struktureratsamhälle med betoning på ära och makt. I vår tids självmord (eller självmordsförsök)ljuder ekot av alla dessa former. Perspektivet är dock ettannat: den psykiska störningen, särskilt balansen mellan ångest ochdepression, är av utslagsgivande betydelse. Men bakom denna finns enspeciell sårbarhet. Under kamp mot tunga bördor växer självmordet framsom en lösning, till sist som en nödvändighet. Vår tids självmord är ettindividuellt flyktsjälvmord från en olidlig situation. Men det saknar inteheroiska inslag. Ofta, nästan jämt, är det föregånget av ett uppror, enkamp mot omöjliga livsförhållanden, ett desperat försök att hantera ensvårförståelig situation.En majdag på 1950-talet hörde jag Sara Lidman talar om vår rätt att fly närlivet blev för omöjligt. Hon talade om fåglarnas rätt att flyga söderut införvinterns hotande köld. I den andan vill jag försvara vår tids självmord.Det är ej främst ett feghetens självmord utan en uppgivenhetens självmord,uppgivenhet efter en modig men ofruktbar kamp i längtan efterfrihet från allt som binder, från alla snärjande tankar, som hindrar människanatt utvecklas till den hon känner att hon skulle kunna vara.I boken Finns bred vid mig berättar Kristina Lorangér om sitt första självmord.Några sidor senare berättar hon om sitt andra självmord. Detkändes fel, självmord begår man bara en gång. Tills jag fattade att honförsta gången försökte döda sin identitet för att bereda rum för en nyidentitet, som innehöll mer av henne själv. Men det fungerade inte, så hondödade sin identitet en andra gång. Sedan har hon långsamt tillfrisknatoch kan nu leva utan mediciner, även om läget ibland känns labilt.FLYKT - FRÅN VAD?Språket är människans boning, sade Heidegger. Språket formar våratankar och därmed vår identitet. Ibland formas tankarna till en kokong,som det är omöjligt att frigöra sig från: språket som fängelse.Under 1900-talet har förståelsen av språket ökat betydligt. När dessakunskapsvinster kom i praktiskt bruk främst inom olika vetenskaper,kallades det the linguistic turn, vändningen mot språket. Språket är det171