Den andra nationella nätverkskonferensen.pdf

Tabell 1. Självmordstankar hos ett urval icke dementa 85-åriga individer.Självmordstankar Psykiskt friska Ej psykiskt friskaden senaste månaden (N=225) % (N=120) %Livet inte värt att leva 4 29,2Dödsönskan 4 27,5Självmordstankar 0,9 9,2Allvarliga självmordstankar 0 1,7Internationella studier har visat, att depressioner blir allt vanligare sombakgrundsfaktor för självmord med ökad ålder. Äldre som dör för egenhand söker ofta sin läkare en kort tid före självmordet, men få äldrekommunicerar sin depressivitet och suicidalitet till läkaren. Syftet medden här aktuella studien, som genomförts vid Göteborgs universitet (JanBeskow, huvudhandledare; Bo Runeson och Ingmar Skoog, bihandledare)är att ta reda på om så är fallet även i Sverige i dag.MetodMin studie bygger på intervjuer med anhöriga till 85 äldre personer (46män, 39 kvinnor, medelålder 75 år, åldersspridning 65 - 97 år), som tagitsina liv i Västsverige. Även polisrapporter, rättsmedicinska undersökningsresultatoch sjukvårdsjournaler för dessa individer har studerats.ResultatPsykiatrisk diagnos och behandlingAlla utom tre av de genom självmord avlidna individerna visade symptompå en psykisk störning vid tiden för självmordet. 71 (83 procent) ledav depression. Hos 42 av dessa hade läkare diagnostiserat ett depressionstillståndunder de sista sex månaderna de var i livet. Den vanligaste typenav behandling bestod av psykofarmaka tillhörande gruppen SSRI-preparat(selektiva serotonin-återupptags-hämmare). I de flesta fall varläkemedels-dosen adekvat enligt FASS, och behandlingen hade oftastpågått i minst en månads tid. 38 procent av de avlidna uppvisadeantidepressiva medel, inbegripet litium, i blodet vid tidpunkten fördöden.Ett mindre antal av de avlidna hade även mottagit andra former avdepressionsbehandling under sista halvåret. Fem personer hade erhållitelbehandling och tre hade fått samtalsbehandling med psykolog.55