Den andra nationella nätverkskonferensen.pdf

Från termin 1 till termin 10 blir det en högre andel av de undersökta somhaft självmordstankar eller som gjort ett självmordsförsök (dock ej signifikantaskillnader).Läkarstuderande utvecklade under utbildningen en mer medicinsktpräglad syn på möjligheten att hjälpa patienter med självmordsbeteende..Den höga förekomsten av nedstämdhet och ångest (78 procent termin 1.70 procent termin 10) hos läkarstuderande behöver uppmärksammas, tillexempel medelst ett förbättrat studiesocialt stöd.Referenser1. Holmes V and Rich Ch. Suicide among physicians. In: Blumenthal &Kupfer, D., eds:Suicide over the life cycle: risk factors, assessment andtreatment of suicidal patients. American Psychiatric Press 1990:559-618.2. Richings J C, Khara G and Mc Dowell M. Suicide in young doctors. Br Jof Psychiatry 1986;149:475-478.3. Arnetz B B, Hörte J G, Hedberg A, Theorell T, Allander E and MalkerH. Suicide patterns among physicians related to other academics aswell as to the general population. Acta Psychiatrica Scand 1987;75:139-143.4. Simon H. Mortality among medical students 1947 - 1967. J Med Educ1978;43:1175-1182.5. Everson R and Fraumeni J. Mortality among medical students andyoung physicians. J of Med Educ August 1975;50:809-811.6. Hayes L, Cheever T and Patel P. Medical student suicide 1989-1994.Am J Psychiatry, April 1996;153:4.7. Pepitone-Arreola-Rockwell F, Rockwell D and Core N. Fifty-twomedical student suicides. Am J Psychiatry Feb 1981;138(2):198-201.8. Lausshlatti Graves P and Bedell Thomas C. Habits of nervous tensionand suicide. Suicide and Life-Threatening Behavior, Summer1991;21(2).9. Holm U and Aspegren K. Empatiutveckling bland läkarstuderande.Läkartidningen 1995;92:5,404-406.98