Den andra nationella nätverkskonferensen.pdf

Hos nästan en tredjedel av de avlidna återfanns problem med missbruk.Trots detta hade ingen av dessa erhållit speciell behandling för sitt beroende.Nio procent av männen och 23 procent av kvinnorna hade lidit aven ångestsjukdom, oftast i kombination med en depressionssjukdom ellerläkemedels/alkoholberoende. Nio personer (tio procent) uppfylldediagnoskriterierna för en specificerad personlighetsstörning enligtdiagnosmanualen DSM-IV. Fyra personer (fem procent), samtliga män,led av demenssjukdom.Fysisk sjukdomAllvarlig kroppssjukdom eller svårt funktionshandikapp förelåg hosfemton individer (17 procent) i den undersökta gruppen. Nio personer(tio procent) led av cancer, men ingen hade varit döende. Männen istudien tenderade att vara sjukare än kvinnorna, när kroppslig sjukdomskattades enligt Cumulative Illness Rating Scale (Miller et al, 1992).Suicidal kommunikation74 individer (87 procent) av de inventerade personerna hade träffat enläkare under sitt sista levnadsår. Drygt en tredjedel hade under det åretförmedlat någon form av suicidalitet till sin läkare; livströtthet, dödsönskan,suicidtankar eller suicidförsök. Läkaren diskuterade dock merasällan frågor om dödsönskan och självmordstankar med de personer somled av svår kroppslig sjukdom eller hade allvarlig syn-, hörsel ellerrörelsenedsättning.Hos nästan tre fjärdedelar av de suiciderade hade de anhöriga uppfattatsignaler om livströtthet, dödsönskan eller suicidtankar-/försök undersista levnadsåret. Patienter som talade om sin suicidalitet med både sinläkare och sina anhöriga uttryckte lika stor grad av suicidalitet till båda.Detta tyder på att patienterna var ganska öppna i sin kommunikation,bara deras läkare ställde frågan.Samtliga personer som förmedlade erfarenheter av livsleda, dödsönskan,självmordstankar eller självmordsförsök till sin läkare erhöll ett recept påantidepressiv behandling. För nio (21 procent) av de 42 personer, som fickbehandling för depressionssjukdom under sista levnadsåret, fanns ingenanteckning i journalen om bedömning av självmordsrisken.ImplikationerFynden från den här refererade undersökningen tyder på, att läkare blivitbättre på att uppmärksamma depression och suicidalitet hos äldre. Kon-56