Den andra nationella nÃ¤tverkskonferensen.pdf

More documents

Recommendations

Info

Bild 2:A. Trygg familj. Trevliga vänner. Bra utbildning. Bra Bostad. Bra jobb.Pengar. Inflytande.Så har vi kvinnan på nedre delen av bilden (bild 2:B), hon bär livetsproblem på sina axlar. Hon kanske har låg utbildning, dålig ekonomi, ärensam, har ett bristfälligt socialt nätverk, har ett pressat jobb eller ärarbetslös - lever otryggt, kanske dessutom är ensamstående mamma. Nuär det här en schablonbild, men det bilden vill visa är, att en sådan härkvinna är omgärdad av en rad riskfaktorer. Alla de här negativa förhållandenapressar kvinnan i hennes liv och skapar stress på olika sätt - somger utslag i ohälsa. Är det då dessutom så att hon röker eller inte motionerar,så är det riktigt farligt för henne. Lösningen på kvinnans riskablahälsoläge ligger inte i att skicka in en glad broschyr i brevlådan där detstår “Ut och rör på dig!“ eller något liknande. Åtgärderna bör i ställetligga på de tidigare nämnda andra, bakomliggande samhälleliga faktorerna,som är de som i stort skapar hennes problematik.Bild 2:B. Otryggt bostadsområde.Arbetslös/pressat jobb.Ont om pengar.Ensamstående.Få vänner.Låg utbildning.Det är kring sådana här frågeställningar som Folkhälsokommittén arbetar- vilka är de viktigaste momenten att åtgärda framöver för att förebyggaohälsa?14
Bland det viktigaste vi fått fram i vårt arbete kring hälsans påverkansfaktorerär i korthet för det första betydelsen av individens ekonomiskasituation , den relativa fattigdomens inflytande. Hur klyftorna ser ut i vårtsamhälle, i Västvärlden, det styr vår hälsa mer än den absoluta nivån iplånboken. Ett exempel utgörs av vita män i Sydafrika, som föreapartheidregimens fall uppvisade en mycket hög hjärtinfarktfrekvens.Människorna i den här samhällskategorin hade allt, kan det tyckas, menändå levde de så pressat, de också - inte bara de förtryckta svarta. Dettavisar, att stora skillnader mellan människor skapar ohälsa - hos alla.Den andra faktorn som vi vill lyfta fram är något vi kallar för det socialakapitalet, det sociala kittet i samhället, och dess inflytande på en godhälsa. Här ser vi i dagsläget många orostecken på att detta sociala kitt ärpå väg att lösas upp, eller åtminstone att förändras mycket drastiskt.Människor som lever utan den här sociala tryggheten, eller sociala tillhörigheten,blir lättare sjuka. Här finns det många exempel på vad som justnu händer, och det finns också många exempel på att man verkligen kangöra någonting för att stödja sociala nätverk.En tredje för hälsan avgörande komponent, och som hör ihop med de tvåtidigare, utgörs av förändringen av hela arbetslivet, där många människori dag blir pressade och stressade, både av att ha för mycket att göra mensamtidigt med för litet inflytande över sin arbetssituation, men människorblir också stressade av att ha för litet att göra, att stå utanför arbetsmarknaden,att inte vara behövd.· Det finns ett språkuttryck som dykt upp de senaste åren: “att gå iväggen“, något som jag tycker man hör att människor alltmer blir sjukskrivnaför. “Att gå i väggen“ - det tycker jag är ett bra talesätt, för detär, såvitt jag förstår, första gången som man faktiskt lägger problemenså att säga “på väggen“, utanför individen. Det är inte bara “klenanerver“ eller vad man nu hittat på förut som skäl, som gör att enindivid just då inte riktigt orkar med, utan det existerar alltså någontingi miljön, i situationen för just den här människan, som bidrar. Attdet här språkuttrycket, att gå in i väggen, uppstått på senare tid, ser jagsom ett uttryck för insikten att orsaker till bristande hälsa inte helt ochhållet ligger hos individen, och att det därmed går att påverka förutsättningarnaför hälsa.15
Page 1 and 2: 2000Rapport nr 2DEN ANDRA NATIONELL
Page 3: INNEHÅLLSFÖRTECKNINGFÖRORD .....
Page 7 and 8: andra nationella självmordsföreby
Page 9 and 10: PROGRAMFredagen den 24 september 19
Page 11: Läser vi tidningarnas hälsobilago
Page 16 and 17: Barnens situation, slutligen, är n
Page 18 and 19: WHO:S VISIONER FÖR SJÄLVMORDSPREV
Page 20 and 21: um i stora delar av östra Europa,
Page 22 and 23: Alla dessa förändringar kan noter
Page 24 and 25: En strategi gäller utbildning, ”
Page 26 and 27: ett lämpligt geografiskt område v
Page 28 and 29: ansvar och mandat. I Sverige finns
Page 30 and 31: Här skulle jag kort vilja sammanfa
Page 32 and 33: Bild 2. Noradrenalin- och dopaminsy
Page 34 and 35: grupp. Vi vet inte riktigt vad dett
Page 36 and 37: återerövra förmågan att fungera
Page 38 and 39: ReferenserBeasley C M, Dornseif B E
Page 40 and 41: kändes det som, och terapeuterna v
Page 43 and 44: tack vare, eller med hjälp av, pap
Page 46 and 47: skapar mening och värde, hur männ
Page 48 and 49: SPES´ målsättningar är:* Att me
Page 50: har det inte. En hel del är ändå
Page 54 and 55: SEMINARIUM II: ÄLDREModerator: Mar
Page 56 and 57: Hos nästan en tredjedel av de avli
Page 58 and 59: 2. Självmord med läkemedel hos ä
Page 60 and 61: Självmord/100.000 invDDD/tidDDD =D
Page 62 and 63: BensodiazepinerAntidepressivaNeurol
Page 64 and 65:
Psykiatriska sjukdomar är vanligt
Page 66 and 67:
SEMINARIUM III: PRIMÄRPREVENTIONMo
Page 68 and 69:
ens krav och förväntningar på in
Page 70 and 71:
unga människors existentiella vill
Page 72 and 73:
Två experimentgrupper, får se fil
Page 74 and 75:
samhället. De dagliga kontakterna
Page 76 and 77:
Det blev ganska snart klart att fö
Page 78 and 79:
3.5.10 Under 1995 började ett proj
Page 80 and 81:
samarbete med Vägverket. Skötersk
Page 82 and 83:
I Västerås finns sju ”Ung-grupp
Page 84 and 85:
Vallbybron kom i kontakt med, besto
Page 86 and 87:
och därmed bidra till en negativ u
Page 88 and 89:
land annat sex frågor om synen på
Page 90 and 91:
Tabell 3. Dödsönskningar, självm
Page 92 and 93:
Pettersson I-L, Arnetz B B, Arnetz
Page 94 and 95:
förväntat. En senare undersöknin
Page 96 and 97:
Utvecklingen av den empatiska förm
Page 98 and 99:
Från termin 1 till termin 10 blir
Page 100 and 101:
SEMINARIUM V: SJÄLVMORDSPROBLEMET
Page 102 and 103:
mycket viktig, det är här vi skal
Page 104 and 105:
När vi har ett samhälle som vi ha
Page 106 and 107:
med cykliska psykoser - man har und
Page 108 and 109:
mödrar är en ytterligare belastni
Page 110 and 111:
När vi inom Kris- och konsultteame
Page 112 and 113:
läkemedel. 238 av de 859 fallen di
Page 114 and 115:
För att sammanfatta fynden från v
Page 116 and 117:
4. Posterpresentation av ”Råd oc
Page 118 and 119:
Det jag ska försöka göra nu, på
Page 120 and 121:
förmiddags, sade något om att det
Page 122 and 123:
DiskussionAgnes Hultén: Jag har en
Page 124 and 125:
olika dagar i månaden, för närva
Page 126 and 127:
59 suicidfall, men på 48 fall, och
Page 128 and 129:
ehandlats - inte sagt behandlas med
Page 130 and 131:
het på över tio procent. En god v
Page 132 and 133:
i psykoterapeutisk behandling. De
Page 134 and 135:
Jag vill också berätta att vi par
Page 136 and 137:
I detta att det skall finnas ett sy
Page 138 and 139:
dessa faktiskt påverkar självmord
Page 140 and 141:
Sjukvården har mycket att göra i
Page 142 and 143:
AKTUELL FORSKNING; FOLKHÄLSOASPEKT
Page 144 and 145:
som är ganska konstant. Detta gäl
Page 146 and 147:
Och för det fjärde, slutligen: sk
Page 148 and 149:
kulturella faktorer, existentiella
Page 150 and 151:
3. Ungdomar och depressionGunilla O
Page 152 and 153:
symtomen, men det förefaller som o
Page 154 and 155:
Tabell 1. Frekvenser av psykiatrisk
Page 156 and 157:
4. Men ingen älskar mig. En deskri
Page 158 and 159:
Att ibland tvingas uppleva att ett
Page 160 and 161:
att 60 procent enligt egen uppfattn
Page 162 and 163:
försöket. Hälften meddelade att
Page 164 and 165:
I min avhandling genomförs först
Page 166 and 167:
Tabell 2. Fördelning av självmord
Page 168 and 169:
SJÄLVMORDET SOM SYMBOL FÖR DEN YT
Page 170 and 171:
fallit i strid under ett försök a
Page 172 and 173:
som skiljer oss från djuren. Det
Page 174 and 175:
kunde återfå större funktionsfö
Page 176 and 177:
förmedlar ett budskap till en mott
Page 178 and 179:
människan, med rätt att vara sig
Page 180 and 181:
Det intressanta med den här modell
Page 182 and 183:
Ytterligare ett exempel på att det
Page 184 and 185:
Arvid Carlsson, professor i farmako
Page 186 and 187:
Det går inte att sammanfatta hela
Page 188 and 189:
de yngre åldrarna, 15 till 29 år,
Page 190 and 191:
Katti Falk, psykolog från barnpsyk
Page 192 and 193:
Vi avrundade våra en och en halv t
Page 194 and 195:
Seminarium V: PrimärpreventionElli
Page 196 and 197:
KonferensdeltagareBjörling, Thomas
Page 198 and 199:
Lönnheim, A-M Psyk öppenvårdsmot
Page 200 and 201:
Nytzen, Ingrid Psyk kliniken Ängel
show all

Den andra nationella nÃ¤tverkskonferensen.pdf

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?