Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010 ... - Wimnells

följd. Detta får också konsekvenser utanför Sverige. Under den gångnaveckan har regeringen haft intensiva kontakter med den norskaregeringen som likt oss oroar sig för energiförsörjningen på vårgemensamma marknad. Regeringens slutsats är att vi i alltför hög gradär beroende av bara två kraftslag: vattenkraft och kärnkraft. Det vilarett tungt ansvar på energibolagen att förse svenska folket med den el vibehöver.I dag har jag därför bjudit in representanter för de tre storaenergibolagen i Sverige till ett möte. Jag vill både ha svar på vadde avser att göra för att säkerställa driften av kärnkraften menockså få redovisat de investeringar de planerar i förnybart för attvi framöver ska slippa uppleva vinterns extrema situation igen.För att skapa en långsiktigt robust elförsörjning behöver vi etttredje ben, en kraftfull utbyggnad av förnybar energi.I mars förra året lade regeringen grunden för detta genom det historiskabeslutet om en långsiktig överenskommelse om energipolitiken.Överenskommelsen syftar till att uppnå försörjningstrygghet, konkurrenskraftoch ett ekologiskt hållbart energisystem. Den historiskalåsningen kring kärnkraftens långsiktiga förutsättningar löstes upp.Steg för steg genomför vi nu planen.Sverige har i dag EU:s högsta andel förnybar energi. Riksdagenhar beslutat om att andelen förnybar energi år 2020 ska varaminst 50 procent av den totala energianvändningen. Redan i daganvänds ca 125 TWh bioenergi vilket motsvarar så mycket som 20procent av all tillförd energi. Det är energimässigt mer änproduktionen av kärnkraft och vattenkraft tillsammans. Sverigehar utomordentligt goda förutsättningar för att öka produktionenav förnybar el i snabb takt framför allt i form av el från biobränsleeldadekraftvärmeverk och vindkraft.Medlet för att nå målet är elcertifikatsystemet som är ett marknadsbaseratteknikneutralt system. Drivkraften är att den billigasteproduktionen byggs först vilket håller nere kostnaden för företag ochelkonsumenter. Systemet är ett mycket effektivt styrmedel för att drivafram investeringar i ny miljövänlig elproduktion. Hittills har denförnybara elproduktionen ökat med cirka 9 TWh, framför allt i form avel som producerats med biobränsle i form av biprodukter från skogsindustrin.Under senare år har också vindkraften ökat markant, och nu slårinvesteringarna rekord. Över 500 MW installerades i fjol vilketmotsvarar en årsproduktion på minst 1,2 TWh.Nu tar vi nästa stora steg. Regeringen kommer på torsdag att beslutaom en proposition som lägger fast nya kvoter i elcertifikatsystemet såatt målet om 25 TWh till år 2020 blir verklighet. Det ska jämföras meddet tidigare målet på 17 TWh till år 2016.Förslaget innebär bland annat att nya så kallade kvoter läggs fastoch att elcertifikatsystemet förlängs till år 2035. Under perioden framtill år 2020 kommer därför utbyggnadstakten av förnybar elproduktionatt öka kraftigt. Energimyndigheten har gjort bedömningen att detinnebär ytterligare 10 TWh vindkraft. Det innebär att 2 000 nya vindkraftverkav dagens normala storlek kan komma att byggas fram till år2020. Motsvarande siffra för biobränslebaserad kraft är 5 TWh. Somjämförelse motsvarar 25 TWh halva den samlade kärnkraftsproduktioneni Sverige under förra året. Kostnadsbilden kommer dockatt vara avgörande för fördelningen mellan de olika energislagen.Mot bakgrund av alla insatser gör Energimyndigheten bedömningenatt Sverige kommer att ha ett elöverskott under de närmastetjugo åren. Detta innebär en stabil elförsörjning vilket ocksåhåller nere priset. Svenska folket och våra företag kommer