Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010 ... - Wimnells

Allt detta väljer Skolverket att bortse från för att koncentrerahistorieundervisning till den närliggande historien. Men det ärjust kunskapen om människans oerhört långa historia och omvariationen av mänskligt liv som ger en förståelse av vad detinnebär att vara människa, på tvärs mot alla kulturella olikheter.Dessutom används det avlägset förflutna ofta som en mytiskhistoria i religiös fundamentalism och i populistiska ideologier.Utan reell kunskap om det avlägset förflutna kommer därför dagensskolungdomar inte att kunna göra de kritiska granskningarav historiebruk, som kursplanen önskar.Med tanke på att historieundervisningen ska ta sin början omkring 800är det också mycket anmärkningsvärt att kursplanen i religionskunskapföreskriver undervisning i de stora världsreligionernas historia. Eftersomalla världsreligionerna har ett förflutet som sträcker sig före ochibland långt före 800 kommer den enda undervisning som skolan gerom äldre historia att avse religionernas historia.Kunskap om världsreligionerna är viktig, men utan någon allmänhistorisk översikt kommer det att bli svårt för skoleleverna attförstå bakgrunden till religionerna, liksom sambanden mellantraditionerna och variationerna över tid. Skolverkets kursplaner ireligionskunskap och historia innebär att historieundervisningenpå sitt sätt är tillbaka före de moderna historievetenskapernasgenombrott. I religionskunskap förmedlas en äldre religiös historia,och i historia förmedlas en sekulär yngre historia.Det korta tidsperspektivet i historieundervisningen skulle också fåallvarliga följder för skolelevernas syn på världen. Eftersom de globalaperspektiven först tas upp från 1500 och på allvar behandlas från 1700blir det bara en av Europa och USA dominerad värld som möterbarnen och ungdomarna.Risken för en eurocentrisk historieundervisning är överhängande,eftersom man inte får lära sig något om äldre perioder då sambandenmellan olika delar av världen såg helt annorlunda ut. Medtanke på dagens globalisering är det vitalt att ha kunskap omäldre perioder, då Europa och USA inte alls dominerade världen.Det gäller avlägsna epoker då metropolerna inte hette Londoneller New York utan Alexandria, Bagdad, Chang’an eller Teotihuacán.Reell kunskap om världens historia i långa tidsperspektiv är avgörandeför att förstå hur olika delar av världen har varit ekonomiskt ochkulturellt förbundna med varandra på skiftande sätt under årtusenden.Kunskap om den äldre världshistorien är också avgörande för attkunna förstå och kritiskt granska andra länders historiebruk, vilket blirallt viktigare i dagens globaliserade värld. Den nya kursplanenrepresenterar också ett uppseendeväckande brott med all tidigareeuropeisk historieundervisning, eftersom den helt sonika drar ett strecköver de antika Medelhavskulturerna.Mycket i europeisk konst, arkitektur, litteratur, teater, film, filosofioch politisk idédebatt blir obegripligt utan kunskap om antiken.Tänk bara på så olika företeelser som demokratibegreppet ochfilmer som ”Gladiator” eller ”Troja”.Skolan måste fortsätta att undervisa i antikens historia för att ge enfaktisk möjlighet för eleverna att kritiskt granska återanvändningen avantiken, som motsvarar det mest omfattande historiebruket i Europa.Skolverket har presenterat en kursplan för grundskolans historieundervisning,som är både ängslig och trångsynt. I centralahänseenden torde den rentav motverka sitt syfte och försvåralånga perspektiv och globala utblickar samt förståelse för detkulturellt olikartade. Därför uppmanar vi Skolverket att göra ett