Johdinautoliikenteen hankeselvitys - HSL

SammandragssidaUtgivare: HRT Helsingforsregionens trafikFörfattare: Tero Anttila, Pipsa Eklund, Simo Airaksinen, Raimo Mättö, Artturi Lähdetie Datum 19.4.2010Publikationens titel: Projektutredning om trådbusstrafikenFinansiär / Uppdragsgivare: Helsingin seudun liikenne, Kaupunkisuunnitteluvirasto, Turun kaupunki, Tampereen kaupunkiSammandrag:I projektutredningen utarbetades en plan för att starta trådbusstrafik i Helsingfors. En utredning om senasteutvecklingsskeden inom trådbusstekniken, tre alternativa linjenätsplaner, en plan över depåns placering tillForsby bussdepå, en stadsbildlig granskning, en utredning om olika organiseringsalternativ, tekniskadefinitioner gällande trådbuss samt utredningar av verkningarna har ingått i planen.Trådbussen har ett etablerat baskoncept men vad gäller tekniska lösningarna är den en lösning inom eldrivenbusstrafik som står under kontinuerlig utveckling. I samband med denna utredning undersöktes ocksåmöjligheten att övergå till buss-system som förverkligas bland annat med batterier och bränsleceller. Dessa ärdock bara i början av sin tekniska utveckling, och totalekonomiskt konkurrenskraftiga och fungerande systemär inte ännu tillgängliga. Det finns inte i sikt i närframtid eldrivna buss-system som är tekniskt sätt mer säkraoch räknat över hela livscykeln förmånligare än trådbussarna. Det är ändå möjligt att under det planeradesystemets livscykel, efter år 2030 tas i bruk system där det inte behövs trådar monterade utefter hela linjenätet.De färska utvecklingsstegen inom trådbusstekniken är hjälpmotor- och batterisystem som möjliggör att fordonkan röra sig mer autonomt än tidigare. Idag är trådbussarna utrustade med en hjälpkraftkälla somhuvudsakligen bidrar till att de traditionella begränsningarna i trådsystemet kan kringgås. Det är också möjligtatt trafikera små delar av rutten helt utan trådar. Det hör till egenskaper av en modern trådbuss attbromsenergin tas till vara antingen genom att energin återförs tillbaka till kontaktledningen eller genom attenergin lagras i fordonet.Tre alternativa linjenätsplaner granskade. Som linjenätslösning valdes alternativet A, där linjenätets tyngdpunktligger i stadskärnan och vid sidan av detta har en del av busslinjer i nordvästliga och nordostliga förstäderförvandlats till trådbusslinjer. Två andra granskade linjenät är ett linjenät med stadscentrum linjer samtpendellinjer och det andra ett linjenät med tvärslinjer. Antalet trådbussar som behövs i linjenät A är 75. Isamtliga studerade alternativ användes ledtrådbussarna varav en del i ett alternativ var tvåledsbussar.Investeringskostnaderna för trådbussystemet i omfattningen av linjenätet A är 89 milj. € varav 51 milj. € är förfordon, 33 milj. € för farledsinfrastruktur och 5 milj. € för ändringsarbeten av depån. Elinfrastrukturenskostnader har beräknats vara ca 550 000 €/km och anskaffningspriset på en ledtrådbuss 675 000 €.Trafikeringskostnaderna för ledtrådbussar beräknas bli ungefär 6 % högre än för motsvarande dieselbussar.Man har planerat genomföra linjenätet A gradvis så att i det första skedet trafikeras tre linjer med 27ledtrådbussar.Av alla granskade depåalternativ uppskattades Forsby depå vara den lämpligaste för trådbusstrafiken. Denpassar väldigt bra som depå för trådbusstrafik som betjänar stadskärnan tack vare sin storlek och sitt läge ochreparationsutrymmena passar väl för reparation av ledbussar.Som organiseringsalternativ för trådbusstrafik studerades modellen av egen produktion, vagnparkbolagsmodellsamt trafikidkarmodell. Trådbusstrafiken har synergier med spårvagnstrafiken på grund av att båda är eldrivnasamt med busstrafiken vad gäller trafikens skötsel och vagnpark. I modellen av egen produktion liggeransvaret för trafikutbud, vagnpark och elinfrastruktur hos samma aktör och detta uppskattades vara enbetydande fördel vad gäller ansvar och funktionssäkerhet.Trådbussystemets relation nytta/kostnad blev 2,5 i den genomförda Yhtali-kalkylen. 50 % av fördelarnakommer från fördelar för producenter av trafikservice, 26 % från passagerarnas tidsbesparingar, 13 % frånminskningar av miljökostnaderna och 11 % från minskning av olyckskostnaderna. Det höga värdet pårelationen nytta/kostnad kan för sin del förklaras med trådbusstrafikens investeringskostnader som ärförmånliga i förhållande till jämförelsealternativet (0+) spårvägsinvesteringar, med miljöfördelar samt med denuppskattning som använts i kalkylen att passagerarantalet ökar med 5 % på trådbusslinjerna.Det är möjligt att starta trådbusstrafiken om tre år efter projektets startbeslut. I praktiken ska man ändåreservera tillräckligt tid för projektets beredning. Därför beräknas den tidigast möjliga starttidpunkten förtrådbusstrafiken vara början av år 2016.Nyckelord: trådbuss, eldriven kollektivtrafikPublikationsseriens titel och nummer: HRT publikationer 13/2010ISSN 1798-6176 (nid.) ISBN 978-952-253-089-9 (nid.)ISSN 1798-6184 (pdf) ISBN 978-952-253-090-5 (pdf)HRT Helsingforsregionens trafik, PB 100, 00077 HRT, tfn. (09) 4766 4444Språk: Finska Sidantal: 93