Nordisk Tidskrift 3/12 (PDF 539 KB) - Letterstedtska föreningen
Nordisk Tidskrift 3/12 (PDF 539 KB) - Letterstedtska föreningen
Nordisk Tidskrift 3/12 (PDF 539 KB) - Letterstedtska föreningen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Risto Ryti – presidenten som tog sitt ansvar<br />
RISTO RYTI – PRESIDENTEN SOM TOG SITT ANSVAR<br />
Böcker som behandlar Finlands ödesår under andra världskriget fortsätter att<br />
fascinera författare och läsare. Docent Hannu Rautkallio som tillsammans<br />
med författaren Lasse Lehtinen år 2011 redigerade Väinö Tanners krigstida<br />
dagböcker (recension i <strong>Nordisk</strong> <strong>Tidskrift</strong> 1/20<strong>12</strong>) har nu samlat och redigerat<br />
president Risto Rytis krigstida memoarer från 1939 till 1944. Den stora frågan<br />
hur Finland 1941 hamnade in i det såkallade fortsättningskriget på samma sida<br />
som Hitler-Tyskland och varför Finland, med så många odds emot, lyckades<br />
ta sig ut ur den svåra sitsen med bevarad frihet och självständighet blir alltså<br />
än en gång belyst.<br />
Enligt Rautkallio själv så kommer den färska Rytiboken inte med några<br />
direkta sensationer, eftersom det mesta för en initierad publik torde vara<br />
bekant från tidigare. Rytis anteckningar bekräftar att han i egenskap av<br />
Finlands president 1940-44 gjorde vad han kunde för att hålla Finland utanför<br />
kriget, att han motarbetade de extremnationalistiska drömmarna om ett Stor-<br />
Finland ”fram till Ural” som Lapporörelsen långt ute på högerkanten hade<br />
förespråkat, och att han gjorde allt för att leda Finland ut ur kriget som en<br />
självständig nation. Den kommunistiska propagandan gjorde efter kriget gällande<br />
att Ryti varit en krigshetsare som drev Finland in i en väpnad konflikt<br />
med Sovjetunionen och som med allt våld ville kämpa på tysk sida till det<br />
bittra slutet. För den tolkningen finns inga belägg i hans egna anteckningar.<br />
President Rytis linje var klar: finländarna måste lita på sina egna krafter,<br />
utveckla kontakterna särskilt med Sverige, hålla goda relationer till Tyskland,<br />
undvika att skapa problem med Sovjetunionen, samt se till att Finland hålls<br />
utanför stormaktskonflikterna. Ryti var mycket förvånad då Hitler efter<br />
angreppet på Sovjetunionen sommaren 1941 deklarerade att Finland och<br />
Rumänien stod på Tysklands sida i kriget. Men förvåningen hjälpte inte, för<br />
Finlands drogs ohjälpligen in i krigshandlingarna.<br />
På tysk sida.<br />
Rytis politiska bakgrund låg i Framstegspartiet, ett liberalt finskspråkigt<br />
parti, och han ansågs allmänt anglosaxiskt orienterad. Han var jurist och bankman,<br />
och det framgår att han var mycket uppskattad speciellt inom brittiska<br />
bankirkretsar. Dessutom framhöll Ryti 1942 att Sverige var det enda stöd som<br />
finländarna under alla omständigheter kunde lita på. Särskilt om Tyskland<br />
förlorade kriget.<br />
Ryti tog personligen på sig ansvaret för det såkallade Ryti-Rippentropavtalet<br />
sommaren 1944 då den sovjetiska storoffensiven rullade fram över<br />
Karelska näset. Ett avtal som gav den finska armén nödvändig utrustning från<br />
Tyskland för att stoppa offensiven. När Ryti sensommaren 1944 efterträddes<br />
av marskalk Mannerheim på presidentposten var den nye presidenten inte<br />
317<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Tidskrift</strong> 3/20<strong>12</strong>
Change language