Nordisk Tidskrift 3/12 (PDF 539 KB) - Letterstedtska föreningen

Rik utgivning i förlagsfusionens skugga. Finlandssvensk litteratur 2011 241
GUSTAF WIDÉN
RIK UTGIVNING I
FÖRLAGSFUSIONENS SKUGGA
Finlandssvensk litteratur 2011
Litteraturen på svenska i Finland har en minst sagt utsatt position. Någon
kunde kanske tala om en marginaliserad konstform, som bara i enstaka fall –
vi kan tänka på fixstjärnor som Monika Fagerholm, Märta Tikkanen och Kjell
Westö – uppmärksammas utanför det egentliga kärnområdet. Och när finlandssvenska
klassiker som Edith Södergran och Tove Jansson lyfts fram i globala
sammanhang händer det inte så sällan att deras proveniens blir rikssvensk.
Det tycks på många håll vara omöjligt att begripa de historiska mekanismer
som gör att Finland fortfarande – åtminstone rent juridiskt – är ett tvåspråkigt
land, där både finska och svenska är nationalspråk. Och att det följaktligen
finns en rik kultur också på svenska, hur språkpolitiskt besvärlig situationen
än ter sig. Att språkklimatet på senare år hårdnat i takt med Sannfinländarnas
framgångar är ett faktum, som författare och andra konstnärer rimligtvis måste
ta ställning till. Det är ingen överdrift om man påstår att svenskan i Finland
på längre sikt är hotad. Inte på festtalsnivå, kanske, men som en levande del
av vardagsverkligheten.
Särdraget med rika fonder och stiftelser, som öser pengar över kulturens
tegar, gör att finlandssvensk kultur nästan följer ett amerikanskt mönster. Men
det garanterar inte automatiskt liberalism och kulturell vidsyn. Det blev en
chockad författarkår varse hösten 2011 när de sedan ett århundrade etablerade
förlagen Schildts och Söderströms slogs samman. I motiveringarna talades om
att två företag som länge gått med förlust i miljonklassen nu skulle förvandlas
till en lönsam koncern i synergins tecken. I ett längre perspektiv skulle fusionen
alltså innebära att man de facto räddat den finlandssvenska litteraturen.
Och stor vikt lades vid läromedelsproduktionen, en allt mera svårgreppbar
företeelse i nätets tid. Schildts mångårige vd Johan Johnson fick gå och
som styrelseordförande i det nya förlaget tillträdde den hårdföre Kaj-Gustaf
Bergh, som också leder styrelsen för den enda finlandssvenska rikstidningen,
Hufvudstadsbladet. Tidningen ägs av föreningen Konstsamfundet, som också
blir dominerande ägare i S&S, medan Schildts forna ägare, Svenska folkskolans
vänner, får nöja sig med en knappt tjugoprocentig andel.
När fusionen, hemlighållen i det längsta, var klar, utbröt en våldsam
debatt. En majoritet av förlagens författare befarade att möjligheterna till
publicering, inte minst inom ”smala” genrer som poesi och essäistisk, nu sku-
Nordisk Tidskrift 3/2012