Nordisk Tidskrift 3/12 (PDF 539 KB) - Letterstedtska föreningen
Nordisk Tidskrift 3/12 (PDF 539 KB) - Letterstedtska föreningen
Nordisk Tidskrift 3/12 (PDF 539 KB) - Letterstedtska föreningen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
252 Úlfhildur Dagsdóttir<br />
ämnesbehandlingen och språket. Kraften kommer till uttryck på två sätt; dels<br />
genom naturkrafterna – havet, vädret, lavinen som beskrivs i berättelsens början<br />
– och dels genom huvudpersonen. Feigð är en sorts kriminalroman eller<br />
thriller, likt Stefán Mánis tidigare böcker, och inramas av två katastrofer som<br />
drabbat Island – den ena orsakad av naturens krafter och den andra av bankrånare.<br />
Med denna roman visar Stefán Máni att en kriminalroman inte bara<br />
är en kriminalroman och att en thriller inte bara är en thriller. Även om en del<br />
av romanen kretsar kring brott och kriminalitet är det långtifrån det som är<br />
bokens tyngdpunkt – utan att för den sakens skull vara något perifert.<br />
Kvinnor och konst<br />
Konsten står i fokus i tre romaner skrivna av kvinnliga författare: Bónusstelpan<br />
av Ragna Sigurðardóttir, Allt með kossi vekur av Guðrún Eva Mínervudóttir<br />
och Trúir þú á töfra av Vigdís Grímsdóttir. Det är intressant att notera hur<br />
dessa tre författare på olika sätt behandlar konsten, men ett har de gemensamt<br />
och det är att se konsten som vägen till insikt och uppvaknande. Hos Vigdís<br />
Grímsdóttir är det ordkonst som står i fokus. Trúir þú á töfra utspelar sig i en<br />
icke närmare bestämd framtid, möjligen år 2020, eftersom det antyds att tolv<br />
år gått sedan premiärministern bad Gud välsigna landet. Här märks anspelningarna<br />
på krisen tydligt och med utgångspunkt i det kan man vidare fundera<br />
på i vilken utsträckning berättelsen, som handlar om diktaturen som en sorts<br />
skådeplats för det absurda, utforskar konstens roll i den ideologiska centrifug<br />
som varit karaktäristisk för det gångna decenniet. Romanen utspelar sig i en<br />
liten isolerad by som styrs av en okänd makthavare, och huvudpersonen är en<br />
flicka som tycks ämnad för en roll som någon sorts frälsare.<br />
Ragna Sigurðardóttirs bok Bónusstelpan handlar bland annat om den<br />
isländska dagligvaruhandelskedjan Bónus roll i samhället, om det isländska<br />
samhällets situation i krisens kölvatten, om konstens situation och till sist<br />
finns där också ett utpräglat isländskt inslag som kretsar kring alternativ medicin<br />
och helbrägdagörelse. Det kan tyckas vara en ekvation som inte går ihop,<br />
men berättelsen innehåller både skarp samhällskritik och en analys av modern<br />
konst (och unga konstnärer). Huvudpersonen är en ung konststuderande som<br />
bestämmer sig för att göra en installation som går ut på att hon blir kassörska<br />
på Bónus, utstyrd i affärskedjans färger: rosa hår och illgula naglar. Ragna<br />
Sigurðardóttir har också i sina tidigare texter lekt med ett symbolmättat bildspråk<br />
på ett effektfullt sätt, allt ifrån hennes första roman Borg (1993) till Hið<br />
fullkomna landslag (2009).<br />
Symboliken är också uppenbar i Guðrún Eva Mínervudóttirs roman Allt<br />
með kossi vekur, för vilken hon fick det isländska litteraturpriset 2011. Boken<br />
handlar bland annat om skaparkraft. En ung man minns en ödesdiger händelse<br />
från 2003 då en sorts undergångsstämning härskade på Island på grund<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Tidskrift</strong> 3/20<strong>12</strong>