Nordisk Tidskrift 3/12 (PDF 539 KB) - Letterstedtska föreningen

254 Úlfhildur Dagsdóttir
förtränga. Romanen skildrar hur denna händelse har format hela hans liv, och
handlar också om hans kontakt med en annan patient som har samma namn
och är i samma ålder och som också är en skadad person. Här har vi alltså
det klassiska dubbelgångarmotivet och dessutom får cancersjukdomen och
läkarbehandlingen en mycket tydlig symbolisk funktion. Romanen är kort
och intensiv, mycket skickligt sammansatt och språket disciplinerat trots det
känslomättade ämnet och den rika symboliken.
2011 års mest originella text kom från Kristín Ómarsdóttir; Við tilheyrum
sama myrkrinu. Af vináttu Marilyn Monroe og Greta Garbo. Verket består av
korta prosatexter jämte en dikt och är rikt illustrerat med teckningar av författaren.
Berättelserna skildrar dessa två berömda aktrisers samtal och samvaro –
men det påpekas tydligt att detta är fiktion och inte baserat på någon känd verklighet.
Den här boken är mycket snällare än Kristíns senaste verk och påminner
mer om hennes dikter än hennes romaner. Döden och ensamheten är visserligen
närvarande, men tonen är en ödmjuk, lågmäld glädje över en fin vänskap.
Sagoön
Flera historiska romaner fanns som väntat med i 2011 års bokutgivning. I andra
världskrigets Italien utspelar sig Ólafur Jóhann Ólafssons roman Málverkið
och handlingen kretsar kring en förfalskad tavla. Ármann Jakobsson tar sig an
den klassiska Eyrbyggarnas saga i romanen Glæsir där en ko har ordet. Ari
Trausti Guðmunsson ger en inblick i fem olika historiska epoker i Sálumessu
í fimm þáttum, och Hjarta mannsins av Jón Kálmann Stefánsson är sista delen
i en historisk trilogi som bland annat handlar om kampen mot landets oblida
natur. Potatisen har en central roll i Sölvi Björn Sigurðssons Gestakomur í
Sauðlauksdal som utspelar sig i slutet av 1700-talet och handlar om en åldrad
präst – en befintlig isländsk historisk person – och hans försök att få människorna
att äta grönsaker och örter och annat ovanligt ur naturens fatabur.
Arnaldur Indriðason går tillbaka till kalla krigets dagar i sin historiska kriminalroman
Einvígið som utspelar sig 1972 när världsmästarduellen i schack
ägde rum i Reykjavík.
Haukur Ingvarssons första roman Nóvember 1976 utspelar sig vid ungefär
samma tid men handlar om något helt annat: färg-tevens introduktion
på Island. Den amerikanska militärbasen spelar därmed också en viss roll i
historien. Mästerberättaren Ólafur Gunnarsson kom ut med novellsamlingen
Meistaraverkið og fleiri sögur. Texterna är inte i strikt mening historiska berättelser
utan kännetecknas snarare av en sprudlande berättarglädje. Guðmundur
Andri Thorssons novellsamling Valeyrarvalsinn utspelar sig också i samtiden.
Novellerna har inbördes kopplingar till varandra, de utspelas alla i samma
by och varje bybo har sin egen historia som han eller hon ser tillbaka på för
sig själv en eftermiddag. Den intressantaste av de historiska texterna under
Nordisk Tidskrift 3/2012