Nordisk Tidskrift 3/12 (PDF 539 KB) - Letterstedtska föreningen

268 Birgit Munkhammar
140 grader", en övertygande uppväxtskildring
från Småland , som
emellertid tävlade i ett starkare
fält. Apropå temat om fåglarna,
som Klas tyr sig till när hans
fars psykiska hälsa vacklar, har
han själv talat om sitt beroende
av Tarjei Vesaas, och "Fuglane"
har varit tydligt impulsgivande
för "Korparna". Fågelskåderiet är
för övrigt högst modernt och man
kunde läsa åtskilligt om ämnet i
flera nyutkomna böcker.
Men Kerstin Ekmans Grand
final i skojarbranschen hade
knappast varit ett bättre val.
Denna roman om den kvinnliga
författaren som två, det skrivande
trollet och den söta omslagsflickan,
har blivit tokhyllad för sin humor och sitt höga underhållningsvärde.
Greppet lyckas bäst i början, då hon som åldrad försöker begripa sig på den
totalt obekanta unga damen. Vem har inte sett på sig själv som ung med just
denna blandning av blygsel och häpnad? Men snart blir den allmängiltiga
leken till en närsynt klagovisa, i stil med de senaste årens ”autofiktion”, som
Ekman troligen vill förvisa till skamvrån för gnäll i onödan. Ekman har för
den skull pedantiskt och masochistiskt samlat sitt livs alla oförrätter, alltifrån
skoskav till stora tragedier, liksom för att visa upp hennes större kapital i
lidande. Men hon avstår heroiskt från att omsätta det, hon är författaren som
strongt tillvaratar dess komiska poänger, men jag tillhör tyvärr dem som i
likhet med Elisabeth Hjorth i Svenska Dagbladet har svårt att se det roliga i
historien för alla taggar. Ekman tycks tro att läsarna föredrar muntrationer på
författarens bekostnad. Hennes trogna och ytterst lojala läsekrets har skäl att
känna sig underskattad.
När jag ändå håller på med klagovisor måste jag säga att Majgull Axelssons
Moderspassion, en vidräkning med den problematiska modersrollen, är en
besvikelse. Axelsson delar upp kritiken på alltför talrika personkretsar, och
det gagnlösa kryssandet dem emellan gör läsaren utmattad. Nej, då är den
starka skönlitterära debuten ”Långt ifrån Nifelheim” från 1994, nyutgiven i
år, mycket att föredra.
Nordisk Tidskrift 3/2012