22.08.2013 Views

Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

situation reagerar flickor med ångest, nedstämdhet och psykosomatiska<br />

symptom. I puberteten utvecklar de ofta ett riskbeteende<br />

genom att försätta sig i farliga situationer med möjlig dödlig<br />

utgång. I kapitlet ges exempel på negativa samspelsmönster<br />

mellan barn och föräldrar och de tillvägagångssätt man kan till-<br />

lämpa för att bryta ickekonstruktiva uppfostringsbeteenden.<br />

Göran Högberg skriver i sitt kapitel om Behandling av självskadebeteende<br />

och självmordsförsök hur de ungas självmordstankar<br />

och självmordsimpulser ofta är växlande, och utgör en del av ett<br />

tillstånd av självmordsnärhet som ibland tar överhand och ibland<br />

finns i skymundan. Därför är det svårt att bedöma verklig självmordsrisk<br />

och hitta fungerande behandling. Det viktigaste med<br />

vården är att man i behandlingen lyckas eliminera, försvaga eller<br />

omvandla närheten till självmord så att detta inte längre utgör en<br />

farlig okontrollerbar del av patientens personlighet.<br />

I kapitlet Skyddande faktorer i praktiken diskuterar Tommy<br />

Waad begreppet salutogenes och vikten av känslan av sammanhang,<br />

KASAM, någonting som de sårbara barnen ofta saknar<br />

och som byggs upp av begreppen begriplighet, hanterbarhet och<br />

meningsfullhet. Barn som lever under otrygga förhållanden under<br />

sin uppväxt är inte sällan sårbara barn som behöver mer bekräftelse,<br />

omtanke och struktur än andra. Att vara dålig på att knyta<br />

sociala kontakter, att ha dåligt självförtroende och att inte våga<br />

be om hjälp kan skapa ångest och dödstankar. I det salutogena<br />

perspektivet lägger man tonvikt vid hälsobringande faktorer.<br />

I kapitlet Att se och möta barn i sårbara livssituationer delar<br />

Margareta Åhlén med sig av sin långa praktiska erfarenhet som<br />

kurator och uppmanar alla som i sin omgivning möter ungdomar<br />

som ser ut att ha ätstörningar eller kanske ha skadat sig själva att<br />

våga fråga. Hon talar också om att orka bli avvisad om man<br />

erbjuder hjälp, det är inte alltid lätt att ta emot hjälp vare sig man<br />

är barn eller vuxen.<br />

Eva Wendt skriver om Ungdomar och deras värld − erfarenheter<br />

från en ungdomsmottagning. Genom helhetssyn och engagemang<br />

försöker man fånga upp de ungdomar som är i riskzonen för<br />

psykisk ohälsa, i samband med att de vill ha hjälp med någon<br />

sexualrelaterad fråga.<br />

9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!