Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
situation reagerar flickor med ångest, nedstämdhet och psykosomatiska<br />
symptom. I puberteten utvecklar de ofta ett riskbeteende<br />
genom att försätta sig i farliga situationer med möjlig dödlig<br />
utgång. I kapitlet ges exempel på negativa samspelsmönster<br />
mellan barn och föräldrar och de tillvägagångssätt man kan till-<br />
lämpa för att bryta ickekonstruktiva uppfostringsbeteenden.<br />
Göran Högberg skriver i sitt kapitel om Behandling av självskadebeteende<br />
och självmordsförsök hur de ungas självmordstankar<br />
och självmordsimpulser ofta är växlande, och utgör en del av ett<br />
tillstånd av självmordsnärhet som ibland tar överhand och ibland<br />
finns i skymundan. Därför är det svårt att bedöma verklig självmordsrisk<br />
och hitta fungerande behandling. Det viktigaste med<br />
vården är att man i behandlingen lyckas eliminera, försvaga eller<br />
omvandla närheten till självmord så att detta inte längre utgör en<br />
farlig okontrollerbar del av patientens personlighet.<br />
I kapitlet Skyddande faktorer i praktiken diskuterar Tommy<br />
Waad begreppet salutogenes och vikten av känslan av sammanhang,<br />
KASAM, någonting som de sårbara barnen ofta saknar<br />
och som byggs upp av begreppen begriplighet, hanterbarhet och<br />
meningsfullhet. Barn som lever under otrygga förhållanden under<br />
sin uppväxt är inte sällan sårbara barn som behöver mer bekräftelse,<br />
omtanke och struktur än andra. Att vara dålig på att knyta<br />
sociala kontakter, att ha dåligt självförtroende och att inte våga<br />
be om hjälp kan skapa ångest och dödstankar. I det salutogena<br />
perspektivet lägger man tonvikt vid hälsobringande faktorer.<br />
I kapitlet Att se och möta barn i sårbara livssituationer delar<br />
Margareta Åhlén med sig av sin långa praktiska erfarenhet som<br />
kurator och uppmanar alla som i sin omgivning möter ungdomar<br />
som ser ut att ha ätstörningar eller kanske ha skadat sig själva att<br />
våga fråga. Hon talar också om att orka bli avvisad om man<br />
erbjuder hjälp, det är inte alltid lätt att ta emot hjälp vare sig man<br />
är barn eller vuxen.<br />
Eva Wendt skriver om Ungdomar och deras värld − erfarenheter<br />
från en ungdomsmottagning. Genom helhetssyn och engagemang<br />
försöker man fånga upp de ungdomar som är i riskzonen för<br />
psykisk ohälsa, i samband med att de vill ha hjälp med någon<br />
sexualrelaterad fråga.<br />
9