Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Skyddande faktorer i praktiken
Tommy Waad, leg psykoterapeut, arbetar vid familjerådgivningen i Malmö
De sårbara barnen behöver mer av det som vi alla behöver, bekräftelse,
omtanke och struktur. Det gör att vi, aktivt och medvetet,
behöver arbeta för att ge dem detta.
Tommy Waad
Skyddande faktorer balanserar risken för att det ska gå dåligt för
ett barn när det finns riskfaktorer i barnets liv. Skyddande
faktorer är i sig ett ospecifikt uttryck. Det kan handla om lagar
som reglerar trafiksäkerheten, där själva lagen blir något som gör
att vi undviker att bli skadade. Det kan också handla om olika
konkreta råd, som exempelvis de råd om kost och motion som
socialstyrelsen ger. De skyddande faktorer jag kommer att
beskriva är de som genereras när man aktivt ger sårbara barn ett
bättre bemötande, genom att ha ett mer genomtänkt förhållningssätt.
Det innebär att man utgår från begrepp, som man i
forskningssammanhang visat har stor betydelse för barn.
Som sårbara barn avses här barn som på olika sätt har
omständigheter under sin uppväxt, som gör att de får större
svårigheter i sin utveckling än andra barn. Svårigheterna kan ha
en biologisk förklaring, som hos barn med ADHD, men det kan
också handla om olika former av brister i relationen mellan föräldrar
och barn. Även andra uppväxtförhållanden kan påverka
barn som gör att de får sämre förutsättningar.
De områden jag tänker ta upp är begreppet salutogenes
(orsak till hälsa), självkänsla, inre kontroll samt föräldrarollen.
Det finns i dag väl inarbetade institutioner, som fångar upp de
sårbara barnen. Exempel på dessa är barnavårdscentral (BVC),
fritidsgårdar, socialtjänst, barnpsykiatri och skola.
91