Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Behandling av självskadebeteende
och självmordsförsök
Göran Högberg, med dr., specialist i barn- och ungdomsspykiatri, specialist
i allmän psykiatri, leg. psykoterapeut,BUP, Huddinge sjukhus, Stockholm.
Det är vanlig med självmordstankar under ungdomsåren och
sådan tankar är ofta kopplade till ensamhet, svårigheter i relationer
och svårighet att klara de ökade krav som ställs i skolan
och i socialt umgänge. De, som då och då har självmordstankar,
kan räknas i flera per hundra. De, som skadar sig själva på olika
sätt är färre och kan räknas i antal per tusen, men mörkertalet är
stort, då många med lindringare självskador inte söker sjukhusvård.
Självskadandet i denna grupp spänner från ångestreducerande
handlingar, till allvarliga självmordsförsök och på sikt
finns en allvarlig risk för fullbordat självmord (Hawton och
Harris, 2007). Allvarliga självskador som kräver inläggning kan
räknas i antal per 10 000. Fullbordade självmord kan räknas i
antal per 100 000. Denna artikel om behandling är giltig både för
självskadebeteende och allvarliga självmordsförsök.
Efter självmord så kan vi ibland identifiera signaler som skickades
ut innan, men det är inte alltid det går att finna något budskap
som talade om att det fanns en hög risk för självmord. Bra
system för att fånga upp tidiga signaler är viktiga. En god skolhälsovård
är av stor vikt därför att där kan den unge hitta vuxna
som finns nära tillhands och där kan ett förtroende byggas upp.
Inte sällan är det en kamrat som först känner på sig att det är en
farlig situation och då kanske kamraten kommer ensam eller
med den självmordsbenägne till skolsyster eller kurator. Sedan
77