Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

studerat samspelet utifrån ett antal olika s.k. dialogprinciper
(Hedenbro och Wirtberg, 2000) träffades vägledaren och läraren
(ibland lärarlaget) för en återgivning. Vid denna visade vägledaren
på utvecklingsbara aspekter av samspelet och läraren uppmuntrades
att pröva mer av detta beteende. I samordningsmötet
träffades barnets föräldrar, läraren, Marte meo vägledaren och
eventuellt andra personer, som var viktiga för barnet, för att
samtala om och samordna arbetet kring barnet utifrån vilket stöd
barnet behövde för att utvecklas i positiv riktning (Wirtberg och
Axberg, 2006). Även denna metod visade upp lovande resultat.
Det visade sig vara möjligt att erbjuda dessa barn och deras
närmaste omgivning hjälp även utanför en traditionell behandlingssituation.
När det gäller äldre barn och ungdomar med sociala problem
så har Funktionell familjeterapi (FFT) i internationella studier
visat sig vara framgångsrik metod. Den har också prövats i Sverige
med lovande resultat (Wirtberg och Axberg, 2006). Exempel på
andra metoder som har ett gott forskningsstöd i andra länder
och som nu prövas i Sverige för ungdomar i denna åldersgrupp
med antisociala problem, kriminalitet och missbruk är Multidimensional
Treatment Foster Care och Multisystemisk terapi
(MST) (Hansson, 2001).
Att läsa mera
www.sjukvardsradgivningen.se
www.fhi.se Nya verktyg för föräldrar 2004
Referenser
Achenbach, T.M. & Rescoria L.A. (2001). Manual for the ASEBA schoolage
forms & profiles. University of Vermont, Research Center for
Children, Youth & Families:Burlington VT.
Alink, L.R., Mesman, J., van Zeijl J. et al. (2006). The early childhood
aggression curve: development of psysical aggression in 10−50-monthold
children. Child development, 77(4);954−966.
Andershed, H. & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i
barndomen. Vad säger forskningen? Förlagshuset Gothia, Stockholm.
73