Fonagy, P. & Bateman, A. (2006). Progress in the treatment of borderline personality disorder. British Journal of Psychiatry, 188;1−3. Giddens, A. (1997). Modernitet och självidentitet. Daidalos, Göteborg. Gould, M., Greenberg, T., Velting, D.M. & Shaffer, D. (2003). Youth suicide risk and preventive interventions: a review of the past 10 years. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry 42;386−405. Gunderson, J.G. & Ridolfi, M.E. (2001). Borderline personality disorder: suicidality and self-mutilation. Annals of the New York Academy of Sciences 932;61−73. Hawton, K., Rodham, K., Evans, E. & Wetherall, R. (2002). Deliberate self harm in adolescents: self report survey in schools in England. British Medical Journal, 325;1207−1211. Kåver, A. & Nilsonne, Å. (2002). Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning. Natur och Kultur, Stockholm. Livesley, W.J. (2005). Progress in the treatment of borderline personality disorder. Canadian Journal of Psychiatry 50;433−434. Livesley, W.J. (2007). A framework for integrating dimensional and categorical classifications of personality disorder. Journal of Personality Disorders 21;199−224. Marklund, B. (2001). Ungdomars liv och hälsa i Halland. FoU-enheten, Primärvården i Halland. Report No. 4. Millon, T. (2000). Sociocultural conceptions of the borderline personality disorder. Psychiatric clinics of North America 23, s. 123–136. Oldham, J.M. (2006). Borderline personality disorder and suicidality. American Journal of Psychiatry 163;20−26. Paris, J. (2003). Personality Disorders Over Time. Precursors, Course, and Outcome. American Psychiatric Publishing, Washington DC. Rapport från mitt hjärta (2004). <strong>Stiftelsen</strong> <strong>Allmänna</strong> <strong>Barnhuset</strong>, Stockholm. Socialstyrelsen (2004a). Flickor som skadar sig själva. En kartläggning av problemets omfattning och karaktär. Art nr 2004-107-1. http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2004/3026/2004-107-1.htm Socialstyrelsen (2004b) Vad vet vi om flickor som skär sig? Art nr 2004- 123-41. http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2004/8592/2004-123- 41.htm Socialstyrelsen (2008) Skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2006. Art nr 2008-42-2. http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2008/9892/2008-42-2.htm Starrin, B. (2003). Psykisk ohälsa bland unga. De kallar oss unga. Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003. Ungdomsstyrelsen, Stockholm, s. 243−257. 47
Söderberg, S. (2004) To leave it all behind. Factors behind parasuicide – Roads towards stability. Dissertation, Umeå universitet, Umeå. http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=362 Teatermaskinen (2007). Perspektiv på ungas självdestruktivitet. Redovisning av erfarenheter från projekt JAG SKÄR 2003-2007. Resande seminarium om ungas psykiska ohälsa. Maskinen förlag, Riddarhyttan. 48
- Page 1 and 2: Självskadebeteende - forskning, be
- Page 3 and 4: Självskadebeteende - forskning, be
- Page 5 and 6: med långvarig erfarenhet av klinis
- Page 7 and 8: Ungdomar och deras värld - erfaren
- Page 9 and 10: arn - och ungdomsåren och det är
- Page 11 and 12: Slutligen i Jenny Ingårdas artikel
- Page 13 and 14: En något mindre andel av eleverna
- Page 15 and 16: giftningsförsök och självtillfog
- Page 17 and 18: destruktivt beteende (Townsend, m.f
- Page 19 and 20: Självmord Den allvarligaste konsek
- Page 21 and 22: för att det skrivits eller talats
- Page 23 and 24: Självmordsförebyggande åtgärder
- Page 25 and 26: försök vid skolan och 9 procent a
- Page 27 and 28: Kahan, J. & Pattison, E.M. (1984).
- Page 30 and 31: Känslorna och jag Filippa Jag komm
- Page 32 and 33: Den första gången Det var en typi
- Page 34 and 35: hade fått min hjälp, att prata av
- Page 36 and 37: Självmordsplaner Rädslan hade mig
- Page 38 and 39: ”Skära för livet” Stig Söder
- Page 40 and 41: alltmer ökande mängd information
- Page 42 and 43: Förstå? eller lyssna… När vuxe
- Page 44 and 45: eteendet som uttryck för en person
- Page 46 and 47: nitiva färdigheter i syfte att på
- Page 50 and 51: Ätstörningar Karin Nilsson, leg p
- Page 52 and 53: kvar sin menstruation, och patiente
- Page 54 and 55: När det gäller riskfaktorer har m
- Page 56 and 57: ling och därmed bättre behandling
- Page 58 and 59: nervosa ofta drabbar yngre barn och
- Page 60 and 61: kan man störa sjukdomen, finnas kv
- Page 62 and 63: Lilienfeld, L.R.R, Wonderlich, S.,
- Page 64 and 65: Barn som bråkar och stör Ulf Axbe
- Page 66 and 67: Det finns olika sätt att beskriva
- Page 68 and 69: underskattat när de gäller flicko
- Page 70 and 71: en direkt orsak (Greenberg, m.fl.,
- Page 72 and 73: Behandling Synen på behandling och
- Page 74 and 75: studerat samspelet utifrån ett ant
- Page 76: Patterson, G.R. & Bank, C.L. (1989)
- Page 79 and 80: sitter den personalen med ett tungt
- Page 81 and 82: kan återkomma vid ett senare tillf
- Page 83 and 84: Må bra-tillståndet Unga med själ
- Page 85 and 86: att göra dem tydliga, åtskilda, m
- Page 87 and 88: hjälpa ungdomen att utveckla detta
- Page 89 and 90: till nytta, att ungdomen uppskattar
- Page 92 and 93: Skyddande faktorer i praktiken Tomm
- Page 94 and 95: hälsobringande faktorer innebär i
- Page 96 and 97: att man ser till att fånga deras u
- Page 98 and 99:
sina talanger (Ingelsson, 2007). At
- Page 100:
teras. Om den är dålig så påver
- Page 103 and 104:
När Du som vuxen träffar på en s
- Page 105 and 106:
Självmordstankar, självmordplaner
- Page 107 and 108:
skall kunna ta hand om varandra i l
- Page 110 and 111:
Ungdomar och deras värld - erfaren
- Page 112 and 113:
Barn och ungdomar vill helt naturli
- Page 114 and 115:
Det finns barn som redan i tidig å
- Page 116 and 117:
Andel (%) ungdomar i Hallands kommu
- Page 118 and 119:
Vilka ringer och skriver till BRIS?
- Page 120 and 121:
elationer - i familjen eller med j
- Page 122 and 123:
Barns egna erfarenheter av elevhäl
- Page 124 and 125:
Generellt: Barns erfarenheter av El
- Page 126:
SV: värför mej? vad jag vet är d
- Page 130:
Antologin vänder sig till dem som
Change language