Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

More documents

Recommendations

Info

situation reagerar flickor med ångest, nedstämdhet och psykosomatiska symptom. I puberteten utvecklar de ofta ett riskbeteende genom att försätta sig i farliga situationer med möjlig dödlig utgång. I kapitlet ges exempel på negativa samspelsmönster mellan barn och föräldrar och de tillvägagångssätt man kan till- lämpa för att bryta ickekonstruktiva uppfostringsbeteenden. Göran Högberg skriver i sitt kapitel om Behandling av självskadebeteende och självmordsförsök hur de ungas självmordstankar och självmordsimpulser ofta är växlande, och utgör en del av ett tillstånd av självmordsnärhet som ibland tar överhand och ibland finns i skymundan. Därför är det svårt att bedöma verklig självmordsrisk och hitta fungerande behandling. Det viktigaste med vården är att man i behandlingen lyckas eliminera, försvaga eller omvandla närheten till självmord så att detta inte längre utgör en farlig okontrollerbar del av patientens personlighet. I kapitlet Skyddande faktorer i praktiken diskuterar Tommy Waad begreppet salutogenes och vikten av känslan av sammanhang, KASAM, någonting som de sårbara barnen ofta saknar och som byggs upp av begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Barn som lever under otrygga förhållanden under sin uppväxt är inte sällan sårbara barn som behöver mer bekräftelse, omtanke och struktur än andra. Att vara dålig på att knyta sociala kontakter, att ha dåligt självförtroende och att inte våga be om hjälp kan skapa ångest och dödstankar. I det salutogena perspektivet lägger man tonvikt vid hälsobringande faktorer. I kapitlet Att se och möta barn i sårbara livssituationer delar Margareta Åhlén med sig av sin långa praktiska erfarenhet som kurator och uppmanar alla som i sin omgivning möter ungdomar som ser ut att ha ätstörningar eller kanske ha skadat sig själva att våga fråga. Hon talar också om att orka bli avvisad om man erbjuder hjälp, det är inte alltid lätt att ta emot hjälp vare sig man är barn eller vuxen. Eva Wendt skriver om Ungdomar och deras värld − erfarenheter från en ungdomsmottagning. Genom helhetssyn och engagemang försöker man fånga upp de ungdomar som är i riskzonen för psykisk ohälsa, i samband med att de vill ha hjälp med någon sexualrelaterad fråga. 9
Slutligen i Jenny Ingårdas artikel Vilka ringer och skriver till BRIS får vi några exempel på vad ungdomar själva skriver eller ringer till BRIS om. Ofta handlar det om konflikter i relationer till föräldrar eller kamrater, om ensamhet, psykisk ohälsa och självmordstankar. Faktarutor Psykiatriska sjukdomstillstånd klassificeras genom manualen DSM-IVR (Diagnostic Manual of Mental Disorders) en handbok för psykiatrin som beskriver kraven för standarddiagnoser. Den romerska siffran IV anger att det är fjärde upplagan och bokstaven R talar om att texten är omarbetad. År 2011 beräknas upplagan DSM-V vara klar. En diagnos bestämd efter DMS-IV-reglerna har en multiaxial omfattning och denna bedömning anses ge fördelar framför ICD-10-systemet. De fem olika axlarna i DSM-IV är 1. Klinisk bedömning 2. Personlighetsstörning och utvecklingsstörning 3. Somatisk sjukdom 4. Psykosociala problem 5. GAF, Global skattning av funktionsförmågan ICD-10 (International Classification of Diagnoses) är WHOs klassificeringssystem för olika sjukdomar och diagnoser. Den svenska versionen heter Klassifikation av Sjukdomar och Hälsoproblem (KSH97) och ges ut av Socialstyrelsen. Evidensbaserad medicin innebär att man genom att finna, granska och kvalitetsgradera relevanta vetenskapliga studier fattar beslut om den bäst fungerande behandlingen för patienten. En behandlingsstudies kvalitet grundar sig på en bedömning av undersökningens utformning och lämplighet för frågeställningen, storlek, genomförande och bortfall. En studie med högt bevisvärde är en stor, randomiserad (slumpmässig behandling med aktiv substans/placebo) och kontrollerad studie. Medelhögt bevisvärde ges åt studier av behandlingseffekter med kontroller från andra geografiska områden eller matchade grupper, medan retrospektiva studier med utvalda grupper som inte fått behandling, har lågt bevisvärde. Genom att gå igenom medicinska databaser gör man en systematisk översikt av publicerade, peer-granskade vetenskapliga artiklar inom området. Finner man minst två studier med högt bevisvärde, som visar samma goda behandlingseffekt har man ett starkt vetenskapligt stöd för att en viss behandling fungerar. Finns bara en studie med högt bevisvärde, medan resten har medelhögt bevisvärde, anser man att behandlingen fungerar med måttligt vetenskapligt stöd. Finns endast studier med medelhögt eller lågt bevisvärde, eller visar studierna motsägelsefulla resultat anser man att det finns ett begränsat vetenskapligt stöd eller inget stöd alls. Eliasson M. (2000).Läkartidningen 97;2726-2728 Britton M. (2000). Läkartidningen 97; 4414-4415 10
Page 1 and 2: Självskadebeteende - forskning, be
Page 3 and 4: Självskadebeteende - forskning, be
Page 5 and 6: med långvarig erfarenhet av klinis
Page 7 and 8: Ungdomar och deras värld - erfaren
Page 9: arn - och ungdomsåren och det är
Page 13 and 14: En något mindre andel av eleverna
Page 15 and 16: giftningsförsök och självtillfog
Page 17 and 18: destruktivt beteende (Townsend, m.f
Page 19 and 20: Självmord Den allvarligaste konsek
Page 21 and 22: för att det skrivits eller talats
Page 23 and 24: Självmordsförebyggande åtgärder
Page 25 and 26: försök vid skolan och 9 procent a
Page 27 and 28: Kahan, J. & Pattison, E.M. (1984).
Page 30 and 31: Känslorna och jag Filippa Jag komm
Page 32 and 33: Den första gången Det var en typi
Page 34 and 35: hade fått min hjälp, att prata av
Page 36 and 37: Självmordsplaner Rädslan hade mig
Page 38 and 39: ”Skära för livet” Stig Söder
Page 40 and 41: alltmer ökande mängd information
Page 42 and 43: Förstå? eller lyssna… När vuxe
Page 44 and 45: eteendet som uttryck för en person
Page 46 and 47: nitiva färdigheter i syfte att på
Page 48 and 49: Fonagy, P. & Bateman, A. (2006). Pr
Page 50 and 51: Ätstörningar Karin Nilsson, leg p
Page 52 and 53: kvar sin menstruation, och patiente
Page 54 and 55: När det gäller riskfaktorer har m
Page 56 and 57: ling och därmed bättre behandling
Page 58 and 59: nervosa ofta drabbar yngre barn och
Page 60 and 61:
kan man störa sjukdomen, finnas kv
Page 62 and 63:
Lilienfeld, L.R.R, Wonderlich, S.,
Page 64 and 65:
Barn som bråkar och stör Ulf Axbe
Page 66 and 67:
Det finns olika sätt att beskriva
Page 68 and 69:
underskattat när de gäller flicko
Page 70 and 71:
en direkt orsak (Greenberg, m.fl.,
Page 72 and 73:
Behandling Synen på behandling och
Page 74 and 75:
studerat samspelet utifrån ett ant
Page 76:
Patterson, G.R. & Bank, C.L. (1989)
Page 79 and 80:
sitter den personalen med ett tungt
Page 81 and 82:
kan återkomma vid ett senare tillf
Page 83 and 84:
Må bra-tillståndet Unga med själ
Page 85 and 86:
att göra dem tydliga, åtskilda, m
Page 87 and 88:
hjälpa ungdomen att utveckla detta
Page 89 and 90:
till nytta, att ungdomen uppskattar
Page 92 and 93:
Skyddande faktorer i praktiken Tomm
Page 94 and 95:
hälsobringande faktorer innebär i
Page 96 and 97:
att man ser till att fånga deras u
Page 98 and 99:
sina talanger (Ingelsson, 2007). At
Page 100:
teras. Om den är dålig så påver
Page 103 and 104:
När Du som vuxen träffar på en s
Page 105 and 106:
Självmordstankar, självmordplaner
Page 107 and 108:
skall kunna ta hand om varandra i l
Page 110 and 111:
Ungdomar och deras värld - erfaren
Page 112 and 113:
Barn och ungdomar vill helt naturli
Page 114 and 115:
Det finns barn som redan i tidig å
Page 116 and 117:
Andel (%) ungdomar i Hallands kommu
Page 118 and 119:
Vilka ringer och skriver till BRIS?
Page 120 and 121:
elationer - i familjen eller med j
Page 122 and 123:
Barns egna erfarenheter av elevhäl
Page 124 and 125:
Generellt: Barns erfarenheter av El
Page 126:
SV: värför mej? vad jag vet är d
Page 130:
Antologin vänder sig till dem som
show all

Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?