Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

More documents

Recommendations

Info

Bild 2 Självmord Transportolyckor Övriga olyckor Tumörer Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i nervsystemet Mord & dråp Endokrinaämnesomsättningssjukdomar Andningsorganens sjukdomar Psykiska sjukdomar Övriga dödsorsaker Självmord Transportolyckor Tumörer Övriga olyckor Sjukdomar i nervsystemet Mord & dråp Endokrinaämnesomsättningssjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar Psykiska sjukdomar Andningsorganens sjukdomar Övriga dödsorsaker De vanligaste dödsorsakerna i åldersgruppen 15-24 år i procent av antalet dödsfall i år 2005, män 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% De vanligaste dödsorsakerna i åldersgruppen 15-24 år i procent av antalet dödsfall i år 2005, kvinnor 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 21
Självmordsförebyggande åtgärder Att förebygga psykisk ohälsa, självmordsförsök och självmord hos barn och ungdomar har av naturliga skäl hög prioritet. Eftersom barn och ungdomar tillbringar sin mesta tid i skolan, är skolan den plats som WHO rekommenderar att man använder sig av. WHO har gett ut en skrift, som översatts till svenska förhållanden, till stöd för lärare och övrig skolpersonal med anvisningar på hur man kan bedriva suicidpreventivt arbete i skolan (NASP, 2003). Av avgörande betydelse i detta arbete är tidig upptäckt av barn och ungdomar som befinner sig i kris och uppvisar självmordsbeteende. I detta avseende rekommenderar WHO att man bildar samarbetsgrupper inom skolan bestående av lärare, skolläkare, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och annan skolpersonal. Man uppmanar också till att upprätta ett kontaktnät och nära samarbete med barn – och ungdomspsykiatrin (BUP), ungdomsmottagningar, socialtjänst, räddningstjänst. Om man saknar de specialkunskaper och erfarenheter som krävs, kan det vara mycket ångestfyllt och obehagligt att möta en ung människa i psykisk obalans och med självmordstankar, att man undviker att se problemet. Nationellt centrum för prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska Institutet, Solna, ger regelbundet kurser i psykisk hälsovård, kris- och konflikt- hantering samt i hur man bemöter självmordsnära ungdomar (www.ki/suicid). Kurserna är utformade och avsedda för dem som arbetar professionellt bland barn och ungdomar. Identifiering av ungdomar i riskzonen Men hur identifierar man elever som befinner sig i riskzonen för självmordshandlingar? I Bild 3 finns en rad riskbeteenden uppräknade, som alla har det gemensamma att de beskriver plötsliga eller dramatiska förändringar i en ung människas uppförande, som man bör ge akt på. Ett av de första problemen man stöter på när man upptäcker en ung människa, som ger intryck av självmordsnärhet, är svårigheten att få igång ett samtal. Dessa ung- 22
Page 1 and 2: Självskadebeteende - forskning, be
Page 3 and 4: Självskadebeteende - forskning, be
Page 5 and 6: med långvarig erfarenhet av klinis
Page 7 and 8: Ungdomar och deras värld - erfaren
Page 9 and 10: arn - och ungdomsåren och det är
Page 11 and 12: Slutligen i Jenny Ingårdas artikel
Page 13 and 14: En något mindre andel av eleverna
Page 15 and 16: giftningsförsök och självtillfog
Page 17 and 18: destruktivt beteende (Townsend, m.f
Page 19 and 20: Självmord Den allvarligaste konsek
Page 21: för att det skrivits eller talats
Page 25 and 26: försök vid skolan och 9 procent a
Page 27 and 28: Kahan, J. & Pattison, E.M. (1984).
Page 30 and 31: Känslorna och jag Filippa Jag komm
Page 32 and 33: Den första gången Det var en typi
Page 34 and 35: hade fått min hjälp, att prata av
Page 36 and 37: Självmordsplaner Rädslan hade mig
Page 38 and 39: ”Skära för livet” Stig Söder
Page 40 and 41: alltmer ökande mängd information
Page 42 and 43: Förstå? eller lyssna… När vuxe
Page 44 and 45: eteendet som uttryck för en person
Page 46 and 47: nitiva färdigheter i syfte att på
Page 48 and 49: Fonagy, P. & Bateman, A. (2006). Pr
Page 50 and 51: Ätstörningar Karin Nilsson, leg p
Page 52 and 53: kvar sin menstruation, och patiente
Page 54 and 55: När det gäller riskfaktorer har m
Page 56 and 57: ling och därmed bättre behandling
Page 58 and 59: nervosa ofta drabbar yngre barn och
Page 60 and 61: kan man störa sjukdomen, finnas kv
Page 62 and 63: Lilienfeld, L.R.R, Wonderlich, S.,
Page 64 and 65: Barn som bråkar och stör Ulf Axbe
Page 66 and 67: Det finns olika sätt att beskriva
Page 68 and 69: underskattat när de gäller flicko
Page 70 and 71: en direkt orsak (Greenberg, m.fl.,
Page 72 and 73:
Behandling Synen på behandling och
Page 74 and 75:
studerat samspelet utifrån ett ant
Page 76:
Patterson, G.R. & Bank, C.L. (1989)
Page 79 and 80:
sitter den personalen med ett tungt
Page 81 and 82:
kan återkomma vid ett senare tillf
Page 83 and 84:
Må bra-tillståndet Unga med själ
Page 85 and 86:
att göra dem tydliga, åtskilda, m
Page 87 and 88:
hjälpa ungdomen att utveckla detta
Page 89 and 90:
till nytta, att ungdomen uppskattar
Page 92 and 93:
Skyddande faktorer i praktiken Tomm
Page 94 and 95:
hälsobringande faktorer innebär i
Page 96 and 97:
att man ser till att fånga deras u
Page 98 and 99:
sina talanger (Ingelsson, 2007). At
Page 100:
teras. Om den är dålig så påver
Page 103 and 104:
När Du som vuxen träffar på en s
Page 105 and 106:
Självmordstankar, självmordplaner
Page 107 and 108:
skall kunna ta hand om varandra i l
Page 110 and 111:
Ungdomar och deras värld - erfaren
Page 112 and 113:
Barn och ungdomar vill helt naturli
Page 114 and 115:
Det finns barn som redan i tidig å
Page 116 and 117:
Andel (%) ungdomar i Hallands kommu
Page 118 and 119:
Vilka ringer och skriver till BRIS?
Page 120 and 121:
elationer - i familjen eller med j
Page 122 and 123:
Barns egna erfarenheter av elevhäl
Page 124 and 125:
Generellt: Barns erfarenheter av El
Page 126:
SV: värför mej? vad jag vet är d
Page 130:
Antologin vänder sig till dem som
show all

Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?