Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

More documents

Recommendations

Info

Vilka ringer och skriver till BRIS? Jenny Ingårda, fil.mag i psykologi, informations – och utbildningssamordnare hos BRIS. BRIS (Barnens Rätt I Samhället) är en ideell organisation som bildades 1971. BRIS huvudsakliga uppgift är att bedriva Barnens Hjälptelefon, BRIS-mejlen samt BRIS Vuxentelefon – om barn. År 2007 startade också BRIS-chatten som ett pilotprojekt. Under 2007 hörde sammanlagt 21 401 barn av sig till BRIS för en stödjande kontakt. Det är främst flickor som kontaktar BRIS och under 2007 handlade det om 79 procent av kontakterna i Barnens Hjälptelefon och 88 procent av kontakterna i BRIS-mejlen. På BRIS Vuxentelefon – om barn, är fördelningen dock mera jämn, där hör vuxna i 56 procent av samtalen av sig om flickor och i 44 procent i samtalen hör de av sig om pojkar. Till BRIS är alla under 18 år välkomna att ringa, men närmare hälften av alla kontakter tas av 13−15-åringar. Medelåldern är i princip densamma för pojkar och flickor, i genomsnitt 14,1 år. Utöver dessa 21 401 stödjande kontakter, tog BRIS emot ytterligare 78 000 uppringningar i form av test- eller bussamtal samt tysta uppringningar. Dessa kontakter kan för en del barn ha sin grund i att de saknar erfarenhet av bra vuxenkontakter. För andra barn kan det handla om att samla mod för att till slut våga berätta något jobbigt, som man aldrig har berättat för någon annan. Om så är fallet, är det fullt förståeligt att de vill testa om den vuxna i hjälptelefonen klarar av att höra det som kommer att berättas. Det kan vara intressant att veta att majoriteten av dessa samtal kommer från pojkar, närmare bestämt sju av tio. Det är också denna grupp av pojkar som står för den största delen av provokativa tilltal. Detta leder till funderingar om hur vi på BRIS, men också hur vuxna i samhället i stort, möter just 117
pojkar. På vilken arena kan vi möta dem? Vad krävs det för att nå dem? Att de behöver prata råder det ingen tvekan om. Tittar man på de problem som tas upp av pojkar i de test- och bussamtal som BRIS får, så handlar det om samma slags problem som flickorna tar upp, men pojkarna närmar sig dem på ett helt annat sätt. Mer om detta går att läsa i BRIS-tidningens temanummer om pojkar, som kan beställas på www.bris.se Familjekonflikter 21% Kamratrelationer 19% Annan Existensiella/livsfrågor 9,9% Självmord/självmordstankar 9,3% Självdestruktivitet 9,1% Identitetsfrågor 8,1% Sorg 7,8% Fysisk misshandel 7,5% Skolproblem 7,5% Kropp/utseende 7,0% Boende 6,6% Sexualitet 6,4% Sexuella övergrepp/ofredanden 6,2% Stress 5,2% Missbruk i familjen 4,6% * Område Andel av barnkontakterna n = 21 401 Familjekonflikter 21% 4400 Kamratrelationer 19% 4091 Kärleksrelationer 15% 3216 Ensamhet 14% 3086 Mobbing 14% 2900 Annan psykisk ohälsa 12% 2583 Existensiella/livsfrågor 9,9% 2123 Självmord/självmordstankar 9,3% 1987 Självdestruktivitet 9,1% 1942 Identitetsfrågor 8,1% 1734 Sorg 7,8% 1677 Fysisk misshandel 7,5% 1615 Skolproblem 7,5% 1612 Kropp/utseende 7,0% 1492 Boende 6,6% 1411 Sexualitet 6,4% 1365 Sexuella övergrepp/ofredanden 6,2% 1321 Stress 5,2% 1115 Samtal Missbruk i familjen 4,6% 975 Mejl Skilsmässoproblem 4,3% 927 1000 2000 3000 4000 5000 * Familjekonflikter 21% Kamratrelationer 19% Kärleksrelationer 15% Ensamhet 14% Mobbing 14% Annan psykisk ohälsa 12% Existensiella/livsfrågor 9,9% Självmord/självmordstankar 9,3% Självdestruktivitet 9,1% Identitetsfrågor 8,1% Sorg 7,8% Fysisk misshandel 7,5% Skolproblem 7,5% Kropp/utseende 7,0% Boende 6,6% Sexualitet 6,4% Sexuella övergrepp/ofredanden 6,2% Stress 5,2% Samtal Missbruk i familjen 4,6% Mejl Skilsmässoproblem 4,3% 1000 2000 3000 4000 5000 * Område Andel av barnkontakterna n = 21 401 4400 4091 Kärleksrelationer 15% 3216 Ensamhet 14% 3086 Mobbing 14% 2900 psykisk ohälsa 12% 2583 2123 1987 1942 1734 1677 1615 1612 1492 1411 1365 1321 1115 Samtal 975 Mejl Skilsmässoproblem 4,3% 927 1000 2000 3000 4000 5000 Figuren visar de 20 vanligaste kontaktområdena till BRIS. Observera att varje samtal/mejl kan beröra mer än ett område och alla dessa dokumenteras, vilket gör att den sammanlagda procentsiffran överstiger 100 procent. Tittar man närmare på figuren så kan man se att de största områdena handlar alla om 118 De 20 vanligaste kontaktområdena * Annan = Annan psykisk ohälsa än Självmord/självmordstankar, Självdestruktivitet, eller Ätstörningar
Page 1 and 2:
Självskadebeteende - forskning, be
Page 3 and 4:
Självskadebeteende - forskning, be
Page 5 and 6:
med långvarig erfarenhet av klinis
Page 7 and 8:
Ungdomar och deras värld - erfaren
Page 9 and 10:
arn - och ungdomsåren och det är
Page 11 and 12:
Slutligen i Jenny Ingårdas artikel
Page 13 and 14:
En något mindre andel av eleverna
Page 15 and 16:
giftningsförsök och självtillfog
Page 17 and 18:
destruktivt beteende (Townsend, m.f
Page 19 and 20:
Självmord Den allvarligaste konsek
Page 21 and 22:
för att det skrivits eller talats
Page 23 and 24:
Självmordsförebyggande åtgärder
Page 25 and 26:
försök vid skolan och 9 procent a
Page 27 and 28:
Kahan, J. & Pattison, E.M. (1984).
Page 30 and 31:
Känslorna och jag Filippa Jag komm
Page 32 and 33:
Den första gången Det var en typi
Page 34 and 35:
hade fått min hjälp, att prata av
Page 36 and 37:
Självmordsplaner Rädslan hade mig
Page 38 and 39:
”Skära för livet” Stig Söder
Page 40 and 41:
alltmer ökande mängd information
Page 42 and 43:
Förstå? eller lyssna… När vuxe
Page 44 and 45:
eteendet som uttryck för en person
Page 46 and 47:
nitiva färdigheter i syfte att på
Page 48 and 49:
Fonagy, P. & Bateman, A. (2006). Pr
Page 50 and 51:
Ätstörningar Karin Nilsson, leg p
Page 52 and 53:
kvar sin menstruation, och patiente
Page 54 and 55:
När det gäller riskfaktorer har m
Page 56 and 57:
ling och därmed bättre behandling
Page 58 and 59:
nervosa ofta drabbar yngre barn och
Page 60 and 61:
kan man störa sjukdomen, finnas kv
Page 62 and 63:
Lilienfeld, L.R.R, Wonderlich, S.,
Page 64 and 65:
Barn som bråkar och stör Ulf Axbe
Page 66 and 67:
Det finns olika sätt att beskriva
Page 68 and 69: underskattat när de gäller flicko
Page 70 and 71: en direkt orsak (Greenberg, m.fl.,
Page 72 and 73: Behandling Synen på behandling och
Page 74 and 75: studerat samspelet utifrån ett ant
Page 76: Patterson, G.R. & Bank, C.L. (1989)
Page 79 and 80: sitter den personalen med ett tungt
Page 81 and 82: kan återkomma vid ett senare tillf
Page 83 and 84: Må bra-tillståndet Unga med själ
Page 85 and 86: att göra dem tydliga, åtskilda, m
Page 87 and 88: hjälpa ungdomen att utveckla detta
Page 89 and 90: till nytta, att ungdomen uppskattar
Page 92 and 93: Skyddande faktorer i praktiken Tomm
Page 94 and 95: hälsobringande faktorer innebär i
Page 96 and 97: att man ser till att fånga deras u
Page 98 and 99: sina talanger (Ingelsson, 2007). At
Page 100: teras. Om den är dålig så påver
Page 103 and 104: När Du som vuxen träffar på en s
Page 105 and 106: Självmordstankar, självmordplaner
Page 107 and 108: skall kunna ta hand om varandra i l
Page 110 and 111: Ungdomar och deras värld - erfaren
Page 112 and 113: Barn och ungdomar vill helt naturli
Page 114 and 115: Det finns barn som redan i tidig å
Page 116 and 117: Andel (%) ungdomar i Hallands kommu
Page 120 and 121: elationer - i familjen eller med j
Page 122 and 123: Barns egna erfarenheter av elevhäl
Page 124 and 125: Generellt: Barns erfarenheter av El
Page 126: SV: värför mej? vad jag vet är d
Page 130: Antologin vänder sig till dem som
show all

Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?