Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Från självskadebeteende till
självmord
Rigmor Stain, dr.med.sci., docent, har 30 års erfarenhet som forskare inom
biologisk psykiatri och är sedan sekelskiftet knuten till Nationell prevention
av suicid och psykisk ohälsa, NASP, Karolinska Institutet. Solna.
Det har det blivit allt vanligare med rapporter om att ungdomar
är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och känner sig stressade.
När Kilen (Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa) för några år
sedan genomförde en undersökning av gymnasieungdomars
erfarenheter av läkemedel, fann man att mellan 5−7 procent av
ungdomarna var högfrekventa, dagliga användare av värktabletter,
ångestdämpande medel och sömnmedicin (KILEN, 2003). Sammanlagt
3 468 elever mellan 16 och 19 år från gymnasieskolor i
Stockholm och tre städer i Dalarna deltog och det var en jämn
fördelning mellan könen. Man fann ingen skillnad mellan storstad
och landsbygd avseende ungdomarnas användning av läkemedel,
men flickorna dominerade som användare och var cirka
30 procent fler än pojkarna oavsett typ av läkemedel. Upp till
78 procent av de högfrekventa användarna anger stress, oro och
ångest som orsak. I runt 40 procent av fallen har eleverna fått sin
medicin utskriven av läkare, men anmärkningsvärt nog har upp
emot 25 procent fått sin ångestdämpande medicin och/eller
sömnmedel från föräldrarnas apotek i hemmet och 25 procent
får sina tabletter från kompisar eller köper på Internet. 7 procent
(242 st) av eleverna anger att man även tagit läkemedel i berusningssyfte.
De mest frekventa varumärken som omnämnts är
Alvedon, Rohypnol och Ipren. Pojkarna använde i högre utsträckning
bensodiazepiner i berusningssyfte, medan flickorna använde
smärtstillande.
11