Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

kan återkomma vid ett senare tillfälle, när hon/han känner sig
mogen för att ta itu med en ny del av sin problematik. En sådan
kontinuitet över tid med åtskilda vårdperioder är vanliga för
ungdomar med självmordsproblematik och kan senare leda till
en fungerande längre behandling. Det är en stor sak för dessa
ungdomar att komma över sin rädsla för bortstötning, sin brist
på tilltro till vården och sina gamla metoder att gömma undan
självmordstillståndet. Det är viktigt att det byggs möjlighet för
denna typ av kontinuitet, helst med samma behandlare om det
fungerat bra vid första vårdtillfället, och det är även viktigt att
inte konstlade gränser, som exempelvis 18-årsgränser, förhindrar
denna kontinuitet. Det vill säga att dessa patienter bör kunna
fortsätta inom barnpsykiatrin efter 18-årsdagen, eller kunna börja
inom vuxenpsykiatrin innan 18 årsdagen, om det fungerar bättre
för den unge.
Överföring till annan vård
När en första vårdinstans överför den unge till fortsatt vård så
finns det stor risk att det blir glapp och att den nya vården inte
kommer igång. Detta problem hänger ihop med att självmordstillståndet
växlar och den unge avböjer fortsatt vård när hon/han
har stängt av självmordstillståndet. För att minska den risken är
det vid självmordsrisk viktigt med ett personligt överlämnande,
det vill säga att den första vårdgivaren är med och träffar den
nya vid överföringen, så att en del av kunskapen, engagemanget
och förtroendet från den första vårdkontakten överförs till den
nya vårdgivaren.
Humörkartan
Ett verktyg som jag utvecklat, för att identifiera och i behandlingen
komma åt självmordstillståndet, är humörkartan (Spirito,
m.fl., 1994; Högberg och Hällström, 2008). Denna humörkarta
ritar ungdomen oftast själv, ibland ritar jag den under behandlingssessionen
efter en intervju med ungdomen. I humörkartan
80