Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1990-talets början och fram till aktuella data (2006) har skett en<br />
kontinuerlig ökning av unga kvinnor som vårdats inom slutenvård<br />
för avsiktlig självdestruktiv handling. Man finner inte<br />
motsvarande trend hos unga män. År 1991 vårdades 187 unga<br />
kvinnor/100 000 invånare medan motsvarande antal för år 2006<br />
var 329. Ökningen är således mer än 75 procent. I majoriteten av<br />
dessa fall (85 procent) har orsaken varit förgiftning, i huvudsak<br />
med användning av läkemedel, men även alkoholförgiftning<br />
förekommer.<br />
Det är stora skillnader mellan könen i självmordsbeteende<br />
och annan självskadande handling. Män utför dubbelt så många<br />
fullbordade självmord som kvinnor, medan kvinnor utför dubbelt<br />
så många självmordsförsök som män. Det dominerande tillvägagångssättet<br />
för dem som dör till följd av avsiktlig självdestruktiv<br />
handling är hängning, strypning eller kvävning. Något mer än<br />
10 procent har avlidit genom självtillfogad förgiftning.<br />
<strong>Självskadebeteende</strong><br />
Det har hävdats att självskadebeteende bör betraktas som ett<br />
eget psykiatriskt syndrom och beskriva ett beteende där individen<br />
skadar sig själv utan avsikt att dö (Kahan och Pattison,<br />
1984) exempelvis genom hudskärning (Winchel och Stanley,<br />
1992) eller hudbränning (Sonnenborn och Vanstraelen, 1992).<br />
Ingen sådan kategori ingår i de vanligaste diagnostiska manualerna<br />
(DSM-IV 1 och ICD10 2 ) för närvarande, däremot ingår dessa<br />
former av självskadande som ett av symptomen vid borderline<br />
personlighetsstörning. Under senare år har begreppet självskadebeteende<br />
utvidgats och i Storbritannien och WHO inkluderas<br />
numer alla former av självdestruktivt beteende i beteckningen<br />
Deliberate Self-Harm (DSH) och man avstår från att bedöma<br />
med vilken avsikt handlingen utförts. DSH blir här ett samlingsnamn<br />
på självskador omfattande alltifrån icke livshotande för-<br />
1 Diagnostic and statistical manual of mental disorders – 4 th edition. Se information i särskild<br />
ruta, s. 10.<br />
2 The international classification of mental and behavioural disorders: Clinical descriptions and<br />
diagnostic guidelines, 10 th edition. Se information i särskild ruta, s. 10.<br />
13
Change language