Självskadebeteende - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Sammanfattning
De flesta barn och ungdomar i vårt land mår bra, men det talas allt
oftare om den psykiska ohälsan bland unga människor. För inte så
länge sedan var det skrämmande och skamligt att må psykiskt
dåligt, men detta synsätt har på många sätt förändrats. När vi talar
om psykisk ohälsa i dag har gränserna mellan vad som är sjukt och
friskt suddats ut och begreppet psykisk ohälsa kan omfatta allt ifrån
nedsatt psykiskt välbefinnande till allvarliga psykiska störningar och
psykisk sjukdom. Symptomen vid psykisk sjukdom kännetecknas
bland annat av nedstämdhet, oro, ångest och sömnrubbningar, tillstånd
som vi alla råkar ut för då och då. Det är när dessa tillstånd
når en sådan omfattning och intensitet att det blir svårt för den
drabbade att handskas med sitt liv och sin vardag, som man kan tala
om psykisk sjukdom.
I Socialstyrelsens undersökning 2004 beräknade man att
minst en procent av svenska flickor mellan 13−18 år någon gång
skurit sig själva. Självskadandet är ofta en handling som sker i
hemlighet, merparten av ungdomarna söker inte vård och mörkertalet
är stort. Antalet unga människor i Sverige, som vårdats
inom slutenvården för avsiktlig självdestruktiv handling, har ökat
kraftigt under de senaste åren. Majoriteten av dessa är flickor
och unga kvinnor mellan 15−24 år. Den gradvisa försämringen
under de senaste åren av unga kvinnors psykiska hälsa är
oroande och kan karaktäriseras av ett ökande antal unga som
lider av lätta eller svåra besvär av ångest, oro och sömnrubbningar.
Självmordsförsök och självmord minskar för andra åldersgrupper,
men inte för unga människor. Nästan tre gånger så
många flickor som pojkar vårdas på sjukhus för självmordsförsök,
medan förhållandet är det omvända när det gäller pojkar
och således dör nära tre gånger så många pojkar som flickor
genom fullbordat självmord. I Socialstyrelsens Lägesrapport 2005
konstateras att många av unga vuxnas hälsoproblem grundläggs i
7