Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

och arbetssätt. Synsätten hos de ansvariga tjänstemännen är också mycket varierande.
En huvudförklaring till detta är oklarheten i de statliga regelverken.
Vad ska göras inom ramen för IV? Vilken roll kan lärlingsutbildningen spela
och var ligger huvudansvaret för att förverkliga en lärlingsutbildning? Vilken roll
ska kommunerna spela efter jobbgarantins införande? Vilka insatser måste göras
under ungdomarnas första tre månader av arbetslöshet? Hur ska informationsansvaret
gällande ungdomar under 20 år som inte fullföljt gymnasieskolan tolkas?
Innebär det förpliktelser om aktiverande insatser eller räcker det för kommunerna
att hålla sig underrättade och erbjuda aktiviteter?
Våra genomgångar visar att de olika kommunerna och de ansvariga tjänstemännen
hanterar dessa frågor på väldigt olika sätt. Det gäller också de medel som
sätts in. Alla förordar samverkan, men samverkan tolkas ofta väldigt flexibelt som
en fråga om personliga relationer mellan chefer på olika enheter och myndigheter.
De konkreta åtgärderna varierar därför också. Det gäller inom utbildningen
och arbetsmarknadspolitiken likaväl som i utformningen av det kommunala
uppföljningsansvaret. Vår avslutande och mest centrala slutsats är därför att likvärdighetsprincipen
i hög grad är satt ur spel. Det är otillfredsställande.
Stödinsatserna för socialt sårbara ungdomar – både dess karaktär och omfattning
– bestäms i inte så ringa grad av i vilken kommun de råkar bo.
105