Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

På de flesta håll är man först öppet arbetslös i tre månader med reguljär matchning
som åtgärd. Därpå inträder jobbgarantin med intensifierad matchning under
ytterligare tre månader, varefter matchningen kan kombineras med förstärkta
insatser. Då ”öppnar vi vår verktygslåda och då blir ju insatserna mera omfattande”.
124 Huvudregeln är alltså att det är först efter sex månader av matchning
och intensifierad matchning som den unge kan ta del av praktik eller utbildning.
Detta är en anmärkningsvärt lång tid utan daglig sysselsättning i en ung människas
liv. Flera intervjupersoner uttrycker denna kritik, att det känns frustrerande att
inte kunna gå in med någon åtgärd alls förrän efter 90 dagar. ”Det kan ju till och
med vara så att någon kommer och säger: jag har en praktik som jag behöver och
en månad senare blir jag anställd. Men till och med då måste arbetsförmedlingen
säga, jag är ledsen, vi kan ingenting göra.” 125 Även kommunföreträdare uttrycker
sig ibland på liknande sätt om arbetsförmedlingen: ”Min generella uppfattning
är att arbetsförmedlingen blivit en kontrollinstans till a-kassan och att ansvaret
lagts över på kommunerna. Det känns ganska hopplöst att ha samarbete med
arbetsförmedlingen då de ändå inte har någonting att erbjuda.” 126 Uttalandet ska
förstås mot bakgrund av att samarbetet på handläggarnivå anses fungera mycket
bra.
Emellertid, av intervjuerna framgår även att något olika praxis har utvecklats.
I några fall förefaller jobbsökeriet vara ganska intensivt. I Östersund anses att
arbetet med matchning och coachning är intensivt redan från första dagen i registrerad
arbetslöshet. 127 I andra fall handlar det om att träffa sin coach då och då.
Erfarenheterna från kommunerna illustrerar att innehållet i jobbgarantin varierar
påtagligt.
Samverkan
En vanlig inställning bland kommunaltjänstemän tycks vara att införandet av
jobbgarantin stört den formaliserade samverkan som fanns mellan arbetsförmedlingen
och kommuner, men att samarbetet handläggare emellan ändå bestått,
fastän regelsystemet sätter käppar i hjulet för ett välfungerande system. Påpekats
124 Telefonintervju med Anette Johansson, chef för arbetsförmedlingen, Haninge kommun,
2008-10-31.
125 Telefonintervju med Carita Wittfjord, arbetsförmedlare, Helsingborgs kommun, 2008-09-
19.
126 Telefonintervju med Camilla Tallgren, enhetschef på Vuxenenheten, socialtjänsten, Ludvika
kommun, 2008-11-10.
127 Intervju med Anders Söderman, sektionschef på arbetsförmedlingen, Östersund, 2008-11-
11.