Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

I kapitel två diskuteras gymnasieskolan och förutsättningarna för lärlingsutbildningen.
I kapitel tre behandlas arbetsmarknadspolitiska insatser, både i arbetsförmedlingens
och i kommunernas regi; här kommer vi även att lyfta fram
samverkan över myndighetsgränser på lokal nivå när det gäller ungdomar med
försörjningsproblem, med svag social förankring och etableringsproblem på arbetsmarknaden.
I kapitel fyra berörs förutsättningarna för det kommunala uppföljningsansvaret
med fokus på insatser för ungdomar mellan 16-19 år som av
olika skäl inte följer en gymnasial utbildning. I ett sista och femte kapitel sammanfattas
några centrala iakttagelser. Vi lyfter fram några slutsatser för vidare
diskussion.
De tre kommande kapitlen bygger i huvudsak på undersökningar i enskilda
kommuner. Vår ambition har varit att spegla de politiska intentionerna på nationell
nivå via ett antal kommuners erfarenheter. Upplägget motiveras utifrån två
utgångspunkter: för det första att vi på nationell nivå kan peka på ett negativt
mönster när det gäller ungdomars etableringsvillkor under senare decennier, för
det andra att de förändringar som sker inom ungdomspolitiken ställer stora krav
på kommunernas handlingsberedskap. Kommunernas förutsättningar att hantera
kraven blir avgörande för politikens resultat. Att studera villkoren på lokal nivå är
också avgörande om vi ska kunna diskutera politikens effektivitet och resultat ur
likvärdighetssynpunkt.
Vi har valt ut att titta närmare på erfarenheterna från tio kommuner:
Alvesta, Gävle, Göteborg, Haninge, Helsingborg, Hässleholm, Ludvika, Malmö,
Norrköping och Östersund. Dessa kommuner är inte bara geografiskt spridda
över landet utan representerar också olika erfarenheter vad gäller befolkningsstorlek,
genomströmning i gymnasieskolan, arbetslöshetstal och social struktur.
Vår ambition har varit att undersökningarna ska ge utrymme för så olikartade
förhållanden och förutsättningar som möjligt.
Ett förtydligande kan vara på sin plats. Vi har genomfört undersökningar i
samtliga kommuner, men vi presenterar endast ett urval av resultaten. Gällande
vissa kommuner är materialet inte heller tillräckligt för att vi ska kunna belysa
samtliga frågor som behandlas i rapporten. Vi har inte som syfte att göra en
fullständig redovisning av förhållandena i varje kommun utan vi vill illustrera
en problembild kopplat till samverkan och nationell likvärdighet genom att lyfta
fram principiella frågor och utmaningar på utbildnings- och arbetsmarknadsområdet.
11