Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
de elever som läser på IV. Det gäller att ha bra samarbete med näringslivet för att<br />
säkra lärlingsplatser. Om lärlingsutbildning infördes, skulle en stor del av undervisningen<br />
vara förlagt <strong>till</strong> företag; vilket innebär att avtal skall upprättas mellan<br />
olika parter. Eleven skall dessutom ha en handledare. Det <strong>till</strong>äggs att man bör inse<br />
att dessa aspekter förenas med kostnader för kommunen.<br />
Trollér 76 anser att lärlingsutbildningen är en bra insats, ”Om man gör det<br />
seriöst så är detta ett av det bästa sättet att få ut människor på arbetsmarknaden.”<br />
Enligt Trollér har det hänt att lärlingar känt sig utnyttjade av arbetsgivaren. I<br />
vissa fall var utbildningen på sex månader även om lärlingen lärde sig arbetsuppgifterna<br />
på kortare tid. Lärlingsutbildningen bedöms vara ett mycket bra sätt att<br />
påbörja yrkeskarriären för skoltrötta ungdomar och för ungdomar som är intresserade<br />
av fysiskt arbete. I de lärlingsutbildningar som arbetsförmedlingen tidigare<br />
anordnat deltog endast ungdomar med underkänt i kärnämnena, vilket gör det<br />
svårt att säga någonting om insatsens framgång om man även tar in ungdomar<br />
med gymnasiekompetens. Det <strong>till</strong>äggs att det skulle vara bra att erbjuda samtliga<br />
elever <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> gymnasial lärlingsutbildning.<br />
Maria Gabrielsson 77 , 1:e socialsekreterare i Alvesta, berättar att socialtjänsten<br />
driver en lärlingsutbildning som arbetsmarknadsåtgärd med plats för 15<br />
ungdomar i åldern 20-30. Utbildningsperioden får inte överstiga sex månader.<br />
Deltagarna är socialbidragstagare som har svårt att hitta egen försörjning.<br />
Arbetsförmedlingen anordnar lärlingsplatserna samt betalar aktivitetsersättning<br />
<strong>till</strong> lärlingarna. Socialtjänsten kompletterar denna ersättning upp <strong>till</strong> den nivå<br />
som motsvarar försörjningsstöd enligt gällande socialtjänstlag. Utbildningen,<br />
som är tänkt att vara individanpassad, skall bedrivas på en arbetsplats. Ett avtal<br />
upprättas mellan lärling, kommun, fack och arbetsgivare. Ambitionen är<br />
att förena arbetsgivarens arbetskraftsbehov med lärlingens förutsättningar. Det<br />
är arbetsgivarnas stora behov av arbetskraft som skall <strong>till</strong>godoses, ”det var deras<br />
önskemål främst som matchas mot vad ungen har att erbjuda”. Kunskaperna<br />
är praktikorienterade. Om lärlingen behöver teoretisk utbildning får han/hon<br />
vända sig <strong>till</strong> vuxenutbildningen max. 1 dag/vecka. Vid svårigheter kan lärlingen<br />
kontakta en handledare <strong>från</strong> vuxenutbildningen eller en tjänsteman <strong>från</strong> antingen<br />
arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Handledaren får inte ersättning för detta<br />
uppdrag. Det finns inget lärlingsutbildningsråd i Alvesta.<br />
Näringslivet och fackföreningar i Alvesta är mycket positiva <strong>till</strong> lärlingsutbildning<br />
som insats, enligt Gabrielsson. Lärlingsutbildningen är en ”perfekt” insats för<br />
den enskilde. En framgångsfaktor med utbildningen uppges vara matchningen,<br />
genom lärlingsutbildning får man ”rätt man på rätt plats”. Många gånger är det<br />
matchningen som tjänstemännen missar. En svårighet anses vara infrastrukturen<br />
76 Intervju med Lisbeth Trollér, arbetsförmedlingens chef i Alvesta, 2007-10-30.<br />
77 Intervju med Maria Gabrielsson, 1:e socialsekreterare i Alvesta, 2007-10-30.<br />
55
Change language