Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

grundskolan som gymnasiet kan ingå. Eleven ska så snart som möjligt kunna
fortsätta till ett nationellt program.
En kommun kan erbjuda programinriktat individuellt val och är skyldig att
erbjuda övriga särskilda program. Samtliga program kan också anordnas av fristående
skolor.
Det är inte lätt att säga hur mycket som till slut implementeras av det här förslaget.
Om det kommer att gälla i sin helhet – alltså även behörighetsskärpningen
– blir förändringstrycket stort på våra kommuner. Det handlar, som nämnts, då
inte enbart om en avsevärd kvalitativ förändring utan även om en kvantitativ. En
större andel än den som idag går på IV kommer att söka till de här särskilda programmen.
Det kommer att ställa stora krav på skolförvaltningarnas och lärarnas
förmåga till omställning.
Samverkan
Samverkan uppges i våra undersökningskommuner vara en viktig faktor när det
gäller genomströmning och IV. De intervjuade pekar på vikten av att ha en fungerande
samverkan såväl över myndighetsgränser som med arbetslivet.
De intervjuade lyfter fram flera utmaningar när det gäller samverkan. En utmaning
har att göra med den egna organisationen. Flera respondenter uppger att
det krävs mer av samordning inom den egna organisationen. Företrädaren för socialtjänsten
i Göteborg förklarar exempelvis att socialtjänsten, precis som skolan,
vägleds av ett individanpassat perspektiv inom en organisation som skall tillämpa
kollektiva lösningar. Denna aspekt kräver mer av kommunikation och samarbete
mellan de anställda inom den egna organisationen. Denna ambition följs upp
även inom den egna skolförvaltningen. I Malmö arbetar man för en större samverkan
mellan skolorna. För att hitta lösningar på den låga genomströmningen
har skolförvaltningen inlett ett samarbete även med Malmös högskola.
En annan utmaning som nämns är att varje organisation har ett eget arbetssätt
och egna mål. Ett exempel: företrädaren för socialtjänsten i Göteborg uppger
att samverkan med arbetsförmedlingen fallerar eftersom det är svårt att komma
överens om vem som tillhör arbetsmarknaden. Ett stort antal ungdomar blir, när
de anmäler sig på arbetsförmedlingen, registrerade som kategori 14. Detta betyder
att man definitionsmässig inte är i behov av insatser från arbetsförmedlingen
eftersom man inte står tillräckligt nära arbetsmarknaden. Dessa ungdomar räknas
inte heller som arbetslösa utan skickas över till socialtjänsten för att få stöd därifrån
istället i form av exempelvis försörjningsstöd. Det framhålls att detta arbetssätt
verkar vara en strategi för arbetsförmedlingen att avskriva en del ungdomar
från den egna statistiken och därmed uppnå målet att minska ungdomsarbetslösheten.
Det uppges att ett sådant arbetssätt försvårar samverkan över myndighetsgränser.