Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
som i Sverige i övrigt har de inslag av lärlingsutbildning som har åstadkommits<br />
inom IV emellertid varit väldigt begränsade. 80<br />
Inom ramen för PRIV har det i Helsingborg funnits utbildningar med bygg-<br />
respektive fordonsinriktning. På fordonsinriktningen har lästs fordonsprogrammets<br />
yrkeskurser, samtidigt som eleven fått möjlighet att läsa in kärnämneskurser.<br />
Men praktikdagarna är alltför få och anknytningen <strong>till</strong> företagen alltför lös för att<br />
programmen ska kunna kallas lärlingsutbildning. Mest lärlingsliknande är i stället<br />
några utbildningar som bedrivs inom ramen för hantverksprogrammet. Här<br />
kan nämnas frisörutbildningen som har så stora inslag av praktik att det förtjänar<br />
benämningen lärlingsliknande – 1-2 dagar i veckan under tre år. Efter gymnasiet<br />
krävs dessutom 1 500 timmar på frisörsalong för gesällprov. Något liknande gäller<br />
även för ”möbel- och inredningssnickare”, ”mode och kläder” samt ”florist”.<br />
Även här finns möjligheter att göra gesällprov. Lärlingslön förekommer inte.<br />
Lite speciell är byggbranschen, energibranschen och el-branschen där det sedan<br />
gammalt har funnits inslag av lärlingsverksamhet. 81 I Helsingborg har <strong>till</strong> exempel<br />
större delen av utbildningen för byggnadsarbetare under de två sista gymnasieåren<br />
förlagts ute på företag. Parterna – företrädda av yrkesnämnder – har<br />
varit betydelsefulla för bestämning av kursernas innehåll och uppläggning.<br />
Hässleholm<br />
I Hässleholm finns gamla yrkesutbildningstraditioner. Hässleholms Tekniska<br />
Skola är välkänd i Sydsverige och har utvecklat goda förbindelser med näringslivet<br />
i omlandet. Tjänstemän i kommunen hävdar att den här traditionen lever<br />
kvar. Bland annat i 2007 års kvalitetsredovisning understryks det goda samarbetet<br />
med näringslivet (Hässleholms kommun 2007, s 118). Det har, så vitt vi kunnat<br />
finna, inte så mycket tagit sig uttryck i lärlingsutbildning i egentlig mening. En<br />
granskning av de senaste kvalitetsredovisningarna och skolverksinspektionerna<br />
ger vid handen att lärlingsutbildning överhuvud taget inte diskuteras – ordet lärling<br />
nämns inte. Det handlar här om traditionella yrkesutbildningsprogram.<br />
Östersund<br />
Enligt Peter Frändén 82 , som arbetar som tjänsteman vid Jämtlands gymnasieförbund,<br />
fanns det höstterminen 2008 en lärlingsplats inom Jämtlands<br />
Gymnasieförbund på Hantverksprogrammet, Grafisk tryckare. Anledningen <strong>till</strong><br />
att det bara finns en lärlingsplats är att intresset bland eleverna är så begränsat.<br />
80 Enligt enkät som besvarats av 174 svenska skolor med IV; se Pettersson (2007) Ungdomar<br />
mellan utbildning och arbete – tankar kring en enkät. Opublicerat PM, Ekonomisk-historiska<br />
institutionen Lund.<br />
81 Telefonintervju med Thorbjörn Jordansson, chef för skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg,<br />
2008-06-25.<br />
82 Telefonintervju med Peter Frändén, tjänsteman vid Jämtlands gymnasieförbund, 2008-10-30.<br />
5