Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

har ungdomarna registrerade i sitt elevregister. I andra kommuner handlar det om att samköra listor från folkbokföringen med kommunens elevregister och sedan skicka ut enkäter eller andra former av skriftliga förfrågningar om vad ungdomen har för sysselsättning. I ytterligare andra kommuner kombineras skriftliga förfrågningar med en mer eller mindre intensiv uppsökande verksamhet. Detta kan förstås mot bakgrund av det i kommunerna uppfattas som administrativt krångligt att ”hålla sig informerad”, men även mot bakgrund av att man i kommunerna har väldigt olika syn på innebörden av detta. I de kommuner där man analyserat och tolkat lagstiftningen från 2005 har det uppstått svårigheter gällande hur man rent praktiskt ska gå till väga i uppföljningen av ungdomar 16-20. Den grundläggande frågan är hur man lämpligen tar reda på vilka ungdomar som faller under det kommunala uppföljningsansvaret? Malmö stads utbildningsförvaltning har sammanställt en Rapport om kommunens uppföljningsansvar för ungdomar där man konstaterar att: ”Det har funnits problem med uppföljningen. Ett har varit svårigheten att kunna ta reda på hur många ungdomar som ska följas upp och var de finns.” (2008, s 1). 172 Detta är långt ifrån första gången detta konstaterande görs. Tvärtom lyftes detta problem fram i ett tidigt skede, bland annat av Mats Söderberg förbundssekreterare för Svenska kommun- och landstingsförbundets avdelning för lärande och arbetsmarknad. 173 Han menar att kommunerna borde få tillgång till CSN:s register. Detta är också något som lyfts fram i intervjuerna i flera av undersökningskommunerna. Ännu har inte någon praxis tagits fram som skapar rimliga förutsättningar för uppföljningen av ungdomar 16-20. Om vi fortsätter med exemplet Malmö, så beskriver de sitt arbete på följande sätt: ”Uppföljningen av ungdomar bygger i huvudsak på att de finns registrerade som grundskole- och gymnasieelever i det skoladministrativa systemet ELIT. Alla uppföljningsaktuella ungdomar finns dock inte registrerade i ELIT. Detta kan till exempel bero på att ungdomar är inflyttade från en annan kommun utan skolgång i Malmö eller att de är folkbokförda i Malmö men med pågående eller avbruten skolgång i annan kommun. Jämförelser har gjorts med KIR (Kommuninvånarregistret) för att i görligaste mån få fram alla ungdomar som behöver följas upp. Rapporter därur har beställts med jämna mellanrum för att jämföra mot ELIT, en ganska omständlig process då jämförelse fått göras person för person. Alla ungdomar har dock inte gått att finna den vägen utan även andra kanaler har fått rådfrågas.” (Rapport från IV-rådet, 2008, s 1). 174 Ett liknande tillvägagångssätt beskrivs i intervjuerna i Helsingborg. 172 Rapport från IV-rådet (2008) Rapport om kommunens uppföljningsansvar för ungdomar. Malmö: Malmö stad. 173 Se till exempel artikel i Dagens Nyheter 2006-10-19. 174 Rapport från IV-rådet (2008) Rapport om kommunens uppföljningsansvar för ungdomar. Malmö: Malmö stad.
För Malmös del innebär detta att alla de som är inflyttade till Malmö för att studera på högskolan och som avslutat sina gymnasiala studier i annan kommun hamnar på listan över ungdomar som faller under det kommunala uppföljningsansvaret. Alla dessa nybakade studenter erhåller en förfrågan om vad de har för sysselsättning och om de önskar kontakt med Infoteket från intagningskansliet. Det förefaller rimligt att ifrågasätta om detta är ett lämpligt handläggningsförfarande av det kommunala uppföljningsansvaret. Man kan ifrågasätta om det är etiskt, men det är också uppenbart att detta är ett resurskrävande arbete som idag finansieras med kommunala medel. Flera av remissinstanserna till utredningen Unga utanför påpekade att ett förstärkt uppföljningsansvar måste finansieras genom statliga medel. 175 Men alldeles oavsett varifrån pengarna kommer så är det av vikt att resurser används på ett motiverat sätt. När det gäller vilken syn man i kommunerna har på vad det innebär att hålla sig informerad så finns det gradskillnader från att se det som ett administrativt ansvar, till ett ansvar som förutsätter en organisation med en uppsökande verksamhet. Denna spridning av hur direktiven uppfattas i kommunerna är en återspegling av spridningen mellan det förslag utredningen Unga utanför lade fram och hur dess olika remissinstanser kommenterade detta. 176 Utredningen ”föreslår att varje kommun ska ha en lagstadgad skyldighet att skapa en organisation som ansvarar för att aktivt söka upp och ge stöd till alla unga utanför under 20 års ålder.” (SOU 2003:92, s 123). Även om majoriteten av remissinstanserna var positiva till att kommunerna ska ansvara för att aktivt söka och ge stöd till unga kom denna formulering inte att återges i lagtext, utan i stället föreslog man i propositionen det mer tolkningsbara: ”skall fortlöpande hålla sig informerad om” vilket senare också antogs av Riksdagen. Av den empiriska genomgången ovan framgår det att man i Helsingborg arbetar i enlighet med betänkandets mer radikala hållning. Det framgår också att man i andra kommuner är på väg att bygga upp denna typ av organisation. Det är sannolikt att man inte kan bortse från det inflytande Ungdomsstyrelsen har haft i frågan för att förstå denna utveckling av praxis i kommunerna. 177 I någon kommun, såsom i Norrköping, förklaras att man inte har någon uppsökande verksamhet då det inte finns medel för att bedriva den typ av verksamhet. 178 175 Proposition 2004/05:2 Makt att bestämma – rätt till välfärd. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet. 176 Se s 84-85 för en översikt i proposition 2004/05:2 Makt att bestämma – rätt till välfärd. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet. 177 Här avses framförallt Ungdomsstyrelsens arbete med Navigatorcentrum men även Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 2008 Vägen till innanförskap den 27-28 november som innehöll en strimma om uppföljningsansvaret (strimma 2E). 178 Telefonintervju med Anna Arumskog, biträdande rektor på Hagagymnasiet, Norrköpings kommun, 2009-01-30. 5
Page 1:
Meddelanden från Socialhögskolan
Page 4 and 5:
Kontaktuppgifter Socialhögskolan B
Page 6 and 7:
Tonåringar och unga vuxna i jobbga
Page 9 and 10:
Författarpresentation Projektansva
Page 11 and 12:
k a p i t e l 1 Inledning I denna r
Page 13 and 14:
I kapitel två diskuteras gymnasies
Page 15 and 16:
• • • Gör socialtjänsten pa
Page 17 and 18:
egreppet. 9 Det handlar om allt fr
Page 19 and 20:
sämrad psykisk och fysisk hälsa,
Page 21 and 22:
Källa: Eurostat. Figur 1 visar att
Page 23 and 24:
Men även om utbildningsexpansionen
Page 25 and 26:
Tabell 2. Huvudsakliga inkomstkäll
Page 27 and 28:
Men det är viktigt att betona att
Page 29 and 30:
59 procent. 32 Skillnaderna i andel
Page 31 and 32:
k a p i t e l 2 Individuella progra
Page 33 and 34:
Figur 6. Andel individer med slutbe
Page 35 and 36:
strax under 10 procent för samtlig
Page 37 and 38:
nellt program, vilket gjorde att fl
Page 39 and 40:
häst och SPA. Dessa har emellertid
Page 41 and 42:
Tabell 4. Andelen elever som läst
Page 43 and 44:
Matz Nilsson, utbildningsdirektör
Page 45 and 46: Norrköping Norrköping var den fö
Page 47 and 48: Som redan nämnt, av dem som börja
Page 49 and 50: Istället för IV? IV var tänkt so
Page 51 and 52: Arbetsförmedlingen är en myndighe
Page 53 and 54: Lärlingsutbildning har alltid vari
Page 55 and 56: är företagens krav på ersättnin
Page 57 and 58: de elever som läser på IV. Det g
Page 59 and 60: av karaktärskurserna från natione
Page 61 and 62: Det finns en ambition att öka anta
Page 63: lärlingslön. Inom ramen för den
Page 66 and 67: gefär detta, men samtidigt tagit u
Page 68 and 69: i storstadssatsningen valde man i M
Page 70 and 71: Det speciella med Second Chance Sch
Page 72 and 73: är samlokaliserade i stadsdelen Ro
Page 74 and 75: är gott, men regelverket säger eg
Page 76 and 77: vuxna hamnar ofta i en underavdelni
Page 78 and 79: Hässleholms kommun har formulerat
Page 80 and 81: har även att det formaliserade ins
Page 83 and 84: k a p i t e l Kommunerna och gruppe
Page 85 and 86: Genom skolstyrelsen skall hemkommun
Page 87 and 88: känt sysselsättning.” (SOU 2003
Page 89 and 90: som inte började något program al
Page 91 and 92: alla”, enligt Samordningsförbund
Page 93 and 94: undervisning eller praktik. Det är
Page 95: ortom skolans sfär i något som ka
Page 99 and 100: i de kommuner man i hög grad ser d
Page 101 and 102: cip koll på alla ungdomar som fall
Page 103: ende brist på likvärdig behandlin
Page 106 and 107: samverkan mellan berörda aktörer
Page 109 and 110: Litteratur Angelin, Anna (2007) ”
Page 111 and 112: Lundin, Martin (2008) Kommunerna oc
Page 113 and 114: Trondman, Mats (2008) Att förstå
Page 115: Socialhögskolan denna forskningsra
show all

Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?